Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 K. Human. Vetenskapssamf:s i Lund Årsberättelse 1929—30
etc. passar bättre, om hänsyftningen göres på en 12:e, resp.
13:e runflock, vilket är v. Friesens hypotes. Enligt min mening
hänföra sig däremot räkneorden på en serie av tretton
framställda eller underförstådda frågor.
Beträffande II, 13 a hyser jag betänkligheter, dels
formella 1, dels semasiologiska, mot tolkningen av fiakurauintur(a)
såsom betydande ’fyra år (vintrar)’. Törhända är vad som följer
efter räkneordet ett sammansatt substantiv (ett förhållande, som
skulle undanröja svårigheten med det framför r stående u 2).
I så fall skulle man kunna tänka på, att runföljden även kan
upplösas i fiakura-(a)uintura (+at etc). Detta kan vara en
genitiv i pluralis, styrd av prepositionen i. Vi kunna nämligen
mycket väl uppfatta det föregående satint-siulunt (före i-)
såsom innehållande namnet på Själland, stående i ackusativ och
styrt av sitta (jfr fvn. sitia hus, igrð, salt’, v. Friesen, R, s. 68).
Det i, som kommer efter, skulle i så fall höra till det följande,
och kan då uppfattas såsom prepositionen i, styrande genitiv.
I gotiskan styr som bekant i vid sidan av dativ och ackusativ
även genitiv (i betydelserna ’för . . . skull’, ’vid’ etc). Detta
är en gammal indoeuropeisk prepositionskonstruktion med
ursprunglig betydelse finom området för’: jfr t. ex. gr. év τωv
πöλεωv (att. inskrift) finom städernas område’3. Runföljden tura
kan fonetiskt lika väl motsvaras av ett dur a som av ett tura.
I förra fallet ha vi att tänka på ett från urgermanskt *dura
härstammande dur) gen. pl. dura) motsvarande det gotiska daúr
n. ’port’. Indoeuropeiskt *dhuoro-: *dhuro- reflekteras dels av
find. dväram ’port, dörr’ etc, dels av slav. dvor% (ry. dvor
etc) med betydelsen ’gård’, lit. dväras ’lantgods, furstehov’4,
lat. forum etc. Fornnordiskan kan sålunda från urspråket vid
sidan av dur (konsonantstam) f. ’dörr’ ha övertagit ett dura n.
1 Jfr härom senast Pipping, Acta philologica Scandinavica, IV, 1929, s.
255. Pippings nya tydningsförslag gör emellertid enligt min mening icke stället
begripligare än förut, i varje fall är hans konjektur föga övertygande.
2 v. Friesen, R, s. 68, läser uintru och räknar med en felhuggning.
3 Jfr Brugmann, Kurze vergletchende Grammatik, 1904, s. 465, och
Dittenberger, Sylloge mscripttomim Graecarιιmz, 1915 ff., n:r 54 med anm. 4
(del I, s. 65).
4 Jfr Niedermann, Senn, Brender, Wörterbuch der litauischen
Schrift-sprache, 1926 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
