Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III., Sigurd Agrell, Rökstenens chiffergåtor 51
släkt’, ags. ceþele ’ädel härkomst’. För omljudet och
återgivandet av ä med i ha vi att jämföra -mini = -mænvie (i ukmini).
Efter iþ .... står på något avstånd (plats för 4 å 5 runor)
en tydlig, helt kvarbliven ^-runa. Bäst skulle otvivelaktigt
avslutningsraden anslutit sig till det föregående, om den
innehållit ett namn, redan omtalat i de föregående genealogiska
antydningarna. Tvenne sådana meá þ i inljudet finnas: raþulfs
(gen. sing.) och hraiþulfciR (nom. pl.). Av utrymmesskäl böra
vi snarast gissa på det första av dessa. Möjlig (givetvis
bland en rad snarlika alternativ) synes mig följande
supple-ring av det skadade radslutet vara: [-[hu]ki-ain-huaR-ip[li-sira]þ[ulfikR]-] {+[hu]ki-ain-huaR-ip[li-si-
ra]þ[ulfikR]+} 1 = ’må han ensam (se. då även jag är borta)
besinna, vem, som till härkomsten 2 är en Radulfsättling’. Detta
skulle då tydligt ha inneburit, att en yngre man i släkten, till
vilken Varen ställer sitt framtidshopp (troligen en yngre son
till runristaren eller son till den döde, alltså sonson), likt sina
anförvanter kunde göra anspråk på ett anträd räckande upp
till Sköldungarna och Oden, en härstamning, som tilldelats
dem av dåtidens genealogiska panegyriker, sannolikt delvis i
anslutning till vissa led av verkligt förefintliga anor.
14. Beträffande de anspelningar, som enligt min mening
i avdelning II av Rökstenstexten göras på händelser och
personer i fornskandinaviska hjältesagor, kan jag utöver de
antydningar, jag redan lämnat, anföra följande:
Idén till, att textpartiet II, 1 skulle syfta på
Sigurdssagan, har jag från min vän professor Jöran Sahlgren, som för
åtskilliga år sedan vid ett samtal med mig omtalat, att han
förmodade detta textställe innehålla en antydan om den i
nämnda saga skildrade drakskatten jämte den med densamma
såsom det sist tillkomna föremålet förbundna
förbannelseringen. Att det skiljes på ringen och skatten i övrigt såsom
tvenne olika slags byten, kan från vår synpunkt sett te sig
1 -ikι\ = suffixet -ingR, jfr ikιιlt(ι)ka (gen. pl.). Att märka är, att bland
de rekonstruerade runtecknen befinna sig flera, som fordra ringa plats: 3
/-runor, 1 s-runa och 1 r-vuπr. Givetvis ha vi dessutom att räkna med, att
här och där en binderuna kan ha kommit till användning.
2 Då 5 följer, kan gentiv eller dativ (det troligaste) föreligga. Ordet
iþli kan ha haft en nyans av ’ädel börd’ (jfr andra germanspråk) eller betytt
’släktbeskaffenhet’ O ’natur, väsen’).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
