72 K. Human. Vetenskapssamf:s i Lund Årsberättelse 1929—30 format. De tre följande runorna, som komma i oroande närhet av en högt uppskjutande båtstäv, visa däremot osäkra och mindre harmoniska linjer. Detta gäller särskilt runorna n:r 2 och n:r 3 från slutet. Här kan möjligen en annan person ha varit verksam, men fullt säkert synes det mig icke. Den om bristande stadighet hos den ristande handen vittnande formen hos de båda runtecknen kan bero därpå, att denna del av arbetet (inskriftens avslutning) utförts i brådska eller vid mindre god belysning (jfr s. 66, n. 2). 23. Jag övergår nu till inskriftens tolkning. Magnus Olsen uppfattar runristningens övre grupp såsom bestående av orden ek 'jag' och aljamark(ι)R, ett ord, vari han snarast är böjd att se ett personnamn med ursprunglig betydelse 'främling' (= 'man från andra marker'). Den nedre rungruppen baij(ι)R tolkas såsom återgivande folkslagsnamnet böjer 'man från Böhmen'. Rörande detta ord framställes längre fram (s. 61) en förmodan, att det av ristaren brukats i betydelsen 'runma-gikern'. Antagandet, att baij(ι)R skulle reflektera ett folkslagsnamn, finner jag av flera skäl föga sannolikt. För att kunna framställa denna hypotes, måste Magnus Olson datera inskriften till tiden omkring år 200 e. Kr. Den arkeologiske fackmannen (Shetelig) säger emellertid om ristningens båttyper: »i perioden ikke långt förut for Nydamfunnet kan vi tenke oss fartøier som vilde svåre til dem på Kårstad-ristningen» (s. 37). Härtill kommer, att intet i runformerna tvingar oss att räkna med en tid, hela två sekel före år 400 e. Kr. Runologiska skäl tala blott för, att »Kårstad-innskriftene ikke kan være meget yngre enn ca. 400» (M. Olsen, s. 36). Då Nydamsbåtarna av arkeologien hänföras till en tidpunkt, som ligger ett gott stycke in på 300-talet 1, måste man fråga sig, varför Kårstadsristningen nödvändigtvis skall dateras till tiden omkring 200. Jag kan ej finna annat, än att det skett ut från hypotesen, att baijiR skall betyda 'böjer'. Sätta vi tiden (som rimligast är) till något år inom perioden 325—375 e. Kr., 1 Jfr Karsten, Die Germanen, 1928, s. 160. Nydams- och Kragehulfynden sättas av Montelius och Salin till tiden senast 375 och 400. Shetelig, Kärsta d-ristningen, 1929, s. 36, hänför Nydamsbåtarna till 300-talet utan angivande av närmare bestämd tid inom århundradet.