74 K. Human. Vetenskapssamf:s i Lund Årsberättelse 1929—30 24. Som jag redan nämnt, torde i denna inskrift även runtecknens antal vara av betydelse i magiskt hänseende. De båda inskriftsraderna korrespondera i fråga om antalet av däri ingående tecken: den övre gruppen består av 6 + 6, den undre av 6 runor. Detta synes harmoniera med antalet av fullt utförda kultfartyg. Medräkna vi icke den endast svagt (troligen provisoriskt) inhuggna båtkonturen strax under den övre rungruppen — en outförd skiss, som sannolikt vid den rituella operationen icke ifyllts med färg —, torde vi med Magnus Olsen (s. 48) ha att på Kårstadshällen se »tre par skiber», alltså sex fartyg1. Med fog framhåller den norske runologen, att dessa på kälkar satta kultskepp böra antagas ha stått i samband med Njord-kulten. Fruktbarhetsguden Njord, vars boning i Eddan kallas Noatun ((skeρρstunef), har under den äldre hednatiden varit ivrigt dyrkad längs Norges kust. Att skeppet varit Njords symbol, är ett antagande, som gränsar till visshet. Ej blott Eddadiktens namn på hans boning talar härför 2. I mina tidigare undersökningar har jag framställt teorien, att g-runan i utharken, vars talvärde måste ansättas såsom 6, varit Njords tecken (jfr ovan § 19). Det torde dessutom icke vara en tillfällighet, att Njordrunans tal även ingår i jordrunans (12 = 2 X 6). Det visar sig även, att Njords tal ingår i inskriftens gematriska helhetstal 180 (6 X 30). Att i detta fall runornas samlade talvärde kan upplösas på flera sätt (180 även — 18 X 10 etc), är en omständighet, som ingalunda kan anföras mot min runtolkningshypotes. Ett tal, som i sig dolde flera gudamakters heliga talsymboler, bör tvärtom ha betraktats såsom mer än vanligt trolldomskraftigt. Man får ej förglömma, att i vissa fall hela runraden använts i magisk funktion. Dessutom har det givetvis förhållit sig så, att vid bokstavsmagi skrivtecknens roll varit att »perpetuera» en på visst sätt i frammumlade ord uttryckt besvärjelse. Den genom till vår tid bevarade instruktionsgivande trolldomsböcker till sin teknik av oss ganska väl kända senantika bok- 1 Att med bestämdhet yttra sig härom är dock icke möjligt för den, som saknat tillfälle att undersöka själva hällen. 2 Jfr Agrell, Vetenskapssocieteten i Lund: Årsbok 1929, s. 18 f.