Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III., Sigurd Agrell, Rökstenens chiffergåtor 79
i- och en u-runa. De tecken däremot, som Schnippel
transkriberat med dubbelskrivet n och med c (= k), kunna med
betydligt större fog tolkas såsom tecken avseende helt andra
ljudvärden. De båda X-liknande tecknen, vari Schnippel vill
se tvenne n-runor (j^) med utdraget tvärstreck, låta betydligt
naturligare uppfatta sig såsom tvenne g-runor, vilkas ena
stav blivit en smula svagt lutad. Av åtskilliga reproduktioner
att döma synes detsamma vara fallet med k-runan på den
stora (nu skadade och till Ryssland förda) guldringen från
Pietroassa. Alldeles lodrät står för övrigt ena staven hos
g-runan på Myklebostadsstenen i Norge *. Tecknet, vilket liknar
en förstorad k-runa av den t. ex. på Guldhornsristningen
förekommande typen, kan icke vara en beteckning för k-ljudet,
om runan V i rungruppen YM, tolkad såsom ett från höger
läsligt ek, fungerar som tecken för detta ljud. Däremot kan
det helt otvunget uppfattas som ett från grekiskt sigma,
genom förenkling av formen ^ eller direkt från varianten C 2 — på
senantika metalltavlor3 t. o. m. ristad < —, övertaget tecken
för 5-ljudet. En omständighet av vikt, som redan nu bör
beaktas är, att i inskriften n:r 2 samma tecken, här stående i
inljud, låter förklara sig som en beteckning för 5-ljudet
(härom nedan i § 27). Tillämpa vi dessa grafiska tolkningsprinciper,
ha vi att läsa inskriften på följande vis:
rad 1: latam )( hart
» 2: ek )( iggus
» 3: hagal
Med )( återger jag de nedom runorden räckande streck,
som bilda skiljemärken 4. Ett sådant streck har formen av en
1 Jfr fig 16—18 (s. 58—59) och plansch VI (fotografi av
Myklebostadsstenen) i Norsk Tidsskrift for Sprogvidenskap, III, 1929.
2 Denna typ (växlande med ^ ) är mycket vanlig i senantika
inskriptioner påträffade inom det gamla Pontiska rikets gränser, jfr Studia
Pon-tica, III, 1910 (där reproduktionerna visa massor av belägg).
3 Jfr t. ex. Wúnsch, Sethianische Verfluchungstafeln ans Rom, 1898,
s. 53. Om grekiska alfabetet såsom tänkbart primärt mönster för
runrads-bildåren skall jag yttra mig i det följande (jfr § 32 ff.).
4 Även i inskrifterna n:r 2 och n:r 3 består skiljemärket av tvenne
linjer, här ställda över varandra. Även här sträcker sig ordskiljaren något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
