92 K. Human. Vetenskapssamf:s i Lund Årsberättelse 1929—30 talet under kejsar Julianus' korta regering". Först strax före år 400 (efter Theodosius' seger år 394) började det att på allvar gå tillbaka för mithraismen inom det romerska väldet, ehuruväl denna religion i vissa mera avlägsna trakter ännu kvarlevde åtskilliga decennier in på det 5:e seklet *. v. But-tel-Reepen begår sålunda ett kronologiskt misstag på bortåt 200 år. Härtill kommer, att man även måste beakta, att om också en tempelägande och fullt ordnad Mithrakult endast förefunnits inom det provinsialromerska området, icke förty under över fyra seklers förlopp mer eller mindre ombildade föreställningar om denna religions huvudläror och kultbil-der kunnat sprida sig in i det fria Germanien, vars furstar understundom i yngre år vuxit upp och undervisats i det romerska rikets kulturcentra 2. Som bekant visar dessutom erfarenheten, att en religionsform, som dött ut hos ett folk, mycket väl en betydande tidrymd i ombildat skick kan kvarstå hos ett annat, kulturellt lägre stående (ett exempel är den gamla nordgermanska hedendomens kvarlevande hos lapparna ännu i en tid, som ligger vår egen helt nära 3). Några som helst kronologiska skäl, talande mot tanken på inverkan från Mithrakulten på den äldre runperiodens germaner, finnas uppenbarligen icke. — v. Buttel-Reepens först andrag-na argument, det avvikande sättet för tjurens dödande, kan däremot vid första påseende synas rätt så rimligt, men noga besett är även denna omständighet betydelselös. Vid framhållandet av denna synpunkt har v. Buttel-Reepen förbisett, att den religionshistoriska auktoritet, till vilkens arbeten han själv hänvisar, nämligen Cumont i det stora huvudarbetet om mithraismen 4, påvisat, att de romerska Mithrahelge-domarnas stereotypa framställning av tjurdödandet i dess mest väsentliga detaljer är en imitation av en enligt säkra vittnes- 1 Jfr Cumont, Textes et monuments figurés relatijs auxmystéres de Mithra, I, 1899, s. 348; Geffcken, Der Ausgang des griechisch-römischen Heidentums, 1920, s. 252 (här angivas i anslutning till Toutain såsom den romerska mi-thraismens blomstringsperioder åren 150—250, 284—313 och 361—363 e. Kr.). 2 Jfr Bolin, Romare och germaner, 1927, s. 162. 3 Jfr Olrik och Ellekilde, Nordens Gudeverden, 1926, s. 105 ff. 4 Jfr Cumont, Textes et monuments fignrés etc, I, 1899, s. 179, märk särskilt fig. 12.