Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 K. Human. Vetenskapssamf:s i Lund Årsberättelse 1929—30
talet under kejsar Julianus’ korta regering". Först strax före
år 400 (efter Theodosius’ seger år 394) började det att på
allvar gå tillbaka för mithraismen inom det romerska väldet,
ehuruväl denna religion i vissa mera avlägsna trakter ännu
kvarlevde åtskilliga decennier in på det 5:e seklet *. v.
But-tel-Reepen begår sålunda ett kronologiskt misstag på bortåt
200 år. Härtill kommer, att man även måste beakta, att om
också en tempelägande och fullt ordnad Mithrakult endast
förefunnits inom det provinsialromerska området, icke förty
under över fyra seklers förlopp mer eller mindre ombildade
föreställningar om denna religions huvudläror och
kultbil-der kunnat sprida sig in i det fria Germanien, vars furstar
understundom i yngre år vuxit upp och undervisats i det
romerska rikets kulturcentra 2. Som bekant visar dessutom
erfarenheten, att en religionsform, som dött ut hos ett folk,
mycket väl en betydande tidrymd i ombildat skick kan
kvarstå hos ett annat, kulturellt lägre stående (ett exempel är
den gamla nordgermanska hedendomens kvarlevande hos
lapparna ännu i en tid, som ligger vår egen helt nära 3). Några
som helst kronologiska skäl, talande mot tanken på
inverkan från Mithrakulten på den äldre runperiodens germaner,
finnas uppenbarligen icke. — v. Buttel-Reepens först
andrag-na argument, det avvikande sättet för tjurens
dödande, kan däremot vid första påseende synas rätt så rimligt,
men noga besett är även denna omständighet betydelselös.
Vid framhållandet av denna synpunkt har v. Buttel-Reepen
förbisett, att den religionshistoriska auktoritet, till vilkens
arbeten han själv hänvisar, nämligen Cumont i det stora
huvudarbetet om mithraismen 4, påvisat, att de romerska
Mithrahelge-domarnas stereotypa framställning av tjurdödandet i dess mest
väsentliga detaljer är en imitation av en enligt säkra vittnes-
1 Jfr Cumont, Textes et monuments figurés relatijs auxmystéres de Mithra,
I, 1899, s. 348; Geffcken, Der Ausgang des griechisch-römischen Heidentums,
1920, s. 252 (här angivas i anslutning till Toutain såsom den romerska
mi-thraismens blomstringsperioder åren 150—250, 284—313 och 361—363 e. Kr.).
2 Jfr Bolin, Romare och germaner, 1927, s. 162.
3 Jfr Olrik och Ellekilde, Nordens Gudeverden, 1926, s. 105 ff.
4 Jfr Cumont, Textes et monuments fignrés etc, I, 1899, s. 179, märk
särskilt fig. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
