alaner och andra skyternas arvtagare). Att dessa nyupptäckta germanska bildframställningar av en tjurkamp icke äro några blott för ro skull nedklottrade scener ur jaktlivet, framgår dessutom därav, att en slående överensstämmelse förefinnes mellan drag hos dessa bilder och kända romerska och främreasiatiska [-Mithraframställningar-] {+Mithraframställ- ningar+} i fråga om tvenne mycket karakteristiska detaljer: För det första framställes kämpen, som ses angripa tjuren, på de båda figurristningarna i likhet med den främreasiati-ske och senantike Mithra såsom klädd i toppmössa av den frygi-ska typen. v.But-tel-Reepen vill visserligen här se en i håret fäst fjäder, en huvudprydnad, vars förekomst han dock medger aldrig tillförne ha konstaterats bland germanska folk i nutid eller forntid 1. Vi behöva emellertid endast jämföra de båda nyfunna bildframställningarna Avb. 10. Möjebrostenen. Efter v. Friesen. 1 Såsom en kuriositet kan emellertid omnämnas, att i närheten av Liége i ett med all sannolikhet mithraistiskt fyndlager påträffats ett manshuvud med vingar fästa vid håret, jfr Cumont, Textes et monuments etc, II, 1896, s. 428, fig. 361 f. Vingar (och fjädrar) i håret böra ha symboliserat detsamma som den frygiska mössan, vilken tolkats såsom en symbol för luften (jfr Cumont, a. a., I, 1899, s. 117).