Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 K. Human. Vetenskapssamf:s i Lund Årsberättelse 1929—30
ett århundrade före vår tideräkning ha germaner trängt fram
mot romarrikets nordöstra gränsmarker och småningom
vunnit fast fot allt längre mot söder. Sannolikt ha dessa
germanstammar (skirer, bastarner och deras efterföljare *) redan före
goternas ankomst ägt vissa som bomärken och heliga
magiska tecken (t. ex. gudasymboler på spådomskvistar) brukade
bokstavsliknande tecken, delvis uppkomna genom efterbildning
av kapitältyper på grekisk-romerska mynt, husgeråd, vapen
m. m. En intelligent german, som genom vistelse bland
Mithradyrkande romerska krigare erhållit insikt i bruket av verklig
ljudskrift, kan under vistelsen i det främmande landet eller
efter återkomsten till sina anförvanter ha fått idén att med
huvudsakligt begagnande av detta, grafiska material söka
åstadkomma en nationell, för magiska inskriptioner lämpad skrift.
1 vissa fall kan han sålunda i sin bokstavsrad ha upptagit rent
magiska tecken, i andra fall torde han ha begagnat sig av
germanska bomärken, som erbjudit likhet med grekiska eller
romerska bokstäver (av vilka de för övrigt till betydande del
sannolikt varit efterbildningar), i åter andra fall kan han
slutligen direkt efter antikt mönster ha valt vissa bokstavsformer
(t. ex. G = j efter den i grekisk kursivskrift förekommande
ligaturen för ει = i2). Ett sådant eklektiskt förfaringssätt är
under de i detta fall föreliggande omständigheterna ingalunda
osannolikt. Vissa forskare ha redan före mig varit inne på
en i huvudsak liknande tankegång 3. Räkna vi med en dylik
genesis för den första för återgivandet av ord avsedda
runskriften 4, föreligger ingen svårighet att förstå förekomsten
1 Jfr Karsten, Die Germanen, 1928, s. 82.
2 Mithras namn skrevs t. ex. i bokstavsmagiskt text i regeln Mεiτρaς.
3 Jfr t. ex. följande uttalande av Wilke, Mannus, XV, 1923, s. 141:
»len glaube vielmehr, wie ich schon in meinen ’Aren. Erläuterungen z.
Germ. d. Tac’ S. 80 f. dargetan habe, dass die Einfiihrung der germanischen
Schrift tatsächlich erst unter griechisch-römiscben Einfliissen erfolgt ist, dass
aber die Germanen ihrem Alphabet nicht die römischen öder griechischen
Buchstaben, sondern die von altersher tiblichen, bisher nur zu Zauberzwecken
verwendeten Runen zugrunde gelegt haben». Fullt så långt som Wilke
vill jag naturligtvis dock ej gå.
4 Runliknande tecken, i vissa fall identiska med senare
(ljudbetecknande) runor, använda såsom ideogram (ägaremärken och magiska tecken),
böra åtskilligt tidigare än egentlig skrift ha varit i bruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
