Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 K. Human. Vetenskapssamf:s i Lund Årsberättelse 1929-30
galaterna (ett århundrade eller mera f. Kr.) i Mindre Asien
råkat i beröring med en miljö, som till betydande del bör ha
varit mithraistisk. Om denna keltiska stams förbindelser med
stamfränderna i Europa känna vi föga, helt avskurna från sitt
äldre hemland torde de emellertid knappast ha varit. Med
hänsyn till kronologiska och geografiska skäl böra vi i detta
fall dock främst rikta vår uppmärksamhet på en annan
mäktig keltisk stam, skordiskerna, vilka i l:a århundradet före
vår tideräkning bodde mellan bojernas land och Donaus
utflöde i Svarta havet. Om dessa kelter veta vi, att de stått i
förbund med den pontiske konungen Mithridates Eupator,
vilken under första halten av nämnda århundrade låg i
långvariga krig med romarna. Redan dennes blotta namn säger
oss, att i hans rike den persiske Mithra dyrkats l. Arkeologerna
Reinach och Drexel ha hos dessa keltiska skordisker
velat söka ursprunget till den i Jylland funna
Gundestrup-kit-teln. Att denna praktpjäs både visar keltiska och
pontiskt-mithraistiska dekorativa element, anser den på detta område
i eminent grad sakkunnige ryske forskaren Rostovtsev, vilken
dock håller före, att den s. k. kitteln, ett stort silverkar,
tillverkats i Sydryssland 2. Det synes mig vara mest sannolikt,
att någon kelt, i så fall närmast en av anförarna för de
skor-diskhjälptrupper, som varit i Mithridates tjänst3, beställt
kärlet av en helleniserad iransk guldsmed i Sydryssland.
Troligen har det dyrbara silverkaret råkat stanna kvar på
tillverkningsorten och ett par århundraden därefter i
Svartahavsnej-den förvärvats av någon herulfurste och av denne eller
dennes anförvanter förts till Jylland. Rostovtsev, med vilken
jag vid ett sammanträffande i Lund 1929 dryftat den
ger-mansk-bosporanska frågan, anser att vissa av karets bilder
reflektera mithraistiska motiv. Främst har man enligt honom
1 En rad säkra belägg för, att kelter (även i väster) varit
mithradyr-kare, lämnar senast Nock, Gnomon, VI, 1930, s. 33 ff.
2 Jfr Rostovtzeff, Iranierns and Greeks in South Russia, 1922, s. 139,
och Drexel, Jahrbuch des deutschen archäologischen Instituts, XXX, 1915,
s. 1 ff. (med litteraturhänvisning-ar på s. 2 f.).
3 Denne konung höll sig med en keltisk livvakt. Då han år 63 f. Kr.
begick självmord, skedde det med hjälp av en bland dessa legosoldater, jfr
Ebert, Siidrusssland im Altertum, 1921, s. 252.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>