112 K. Human. Vetenskapssamf:s i Lund Årsberättelse 1929-30 galaterna (ett århundrade eller mera f. Kr.) i Mindre Asien råkat i beröring med en miljö, som till betydande del bör ha varit mithraistisk. Om denna keltiska stams förbindelser med stamfränderna i Europa känna vi föga, helt avskurna från sitt äldre hemland torde de emellertid knappast ha varit. Med hänsyn till kronologiska och geografiska skäl böra vi i detta fall dock främst rikta vår uppmärksamhet på en annan mäktig keltisk stam, skordiskerna, vilka i l:a århundradet före vår tideräkning bodde mellan bojernas land och Donaus utflöde i Svarta havet. Om dessa kelter veta vi, att de stått i förbund med den pontiske konungen Mithridates Eupator, vilken under första halten av nämnda århundrade låg i långvariga krig med romarna. Redan dennes blotta namn säger oss, att i hans rike den persiske Mithra dyrkats l. Arkeologerna Reinach och Drexel ha hos dessa keltiska skordisker velat söka ursprunget till den i Jylland funna Gundestrup-kit-teln. Att denna praktpjäs både visar keltiska och pontiskt-mithraistiska dekorativa element, anser den på detta område i eminent grad sakkunnige ryske forskaren Rostovtsev, vilken dock håller före, att den s. k. kitteln, ett stort silverkar, tillverkats i Sydryssland 2. Det synes mig vara mest sannolikt, att någon kelt, i så fall närmast en av anförarna för de skor-diskhjälptrupper, som varit i Mithridates tjänst3, beställt kärlet av en helleniserad iransk guldsmed i Sydryssland. Troligen har det dyrbara silverkaret råkat stanna kvar på tillverkningsorten och ett par århundraden därefter i Svartahavsnej-den förvärvats av någon herulfurste och av denne eller dennes anförvanter förts till Jylland. Rostovtsev, med vilken jag vid ett sammanträffande i Lund 1929 dryftat den ger-mansk-bosporanska frågan, anser att vissa av karets bilder reflektera mithraistiska motiv. Främst har man enligt honom 1 En rad säkra belägg för, att kelter (även i väster) varit mithradyr-kare, lämnar senast Nock, Gnomon, VI, 1930, s. 33 ff. 2 Jfr Rostovtzeff, Iranierns and Greeks in South Russia, 1922, s. 139, och Drexel, Jahrbuch des deutschen archäologischen Instituts, XXX, 1915, s. 1 ff. (med litteraturhänvisning-ar på s. 2 f.). 3 Denne konung höll sig med en keltisk livvakt. Då han år 63 f. Kr. begick självmord, skedde det med hjälp av en bland dessa legosoldater, jfr Ebert, Siidrusssland im Altertum, 1921, s. 252.