Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 K. Human. Vetenskapssamf:s i Lund Årsberättelse 1929—30
gestaltade Mithra) en med mithraismen överensstämmande
talsymbolik ha blivit iakttagen. De män, som deltaga i riten,
äro 16, bilda alltså Mithras tal (jfr härom ovan § 29). Vidare
uppträda 4 av dem till häst, en omständighet, som kan
förmodas symbolisera solgudens fyra hästar (jfr RT, s. 46; UR, s. 12).
Att krigarna äro kelter, framgår av de långa sköldarnas form,
av den ene ryttarens vildsvinshjälm, av de tre stora
trumpeterna med djurhuvuden m. m.
Jag har mera utförligt sysslat med detta berömda
kult-minnesmärke, enär det icke blott synes ge vid handen, att
en keltisk folkstam varit i beröring med mithraismen, utan
även på grund av sin fyndort måste sättas i förbindelse med
ett germanfolk, snarast herulerna. Dessa ha i början av vår
tideräkning i talrika skaror besökt Svartahavsnejderna. Enligt
v. Friesen (jfr § 31, slutet) torde de till omkring år 500 ha
innehaft södra Jylland. Norr därom är kärlet funnet.
Ej blott konsten vittnar om, att ett starkt iranskt
inflytande gjort sig gällande norr om Svarta havet. Även
språkliga företeelser visa detta. Så har krimgotiskan upptagit
iranska låneord (t. ex. haser = 1000, jfr npers. hasar ds.).
Måhända ha goterna t. o. m. på 200-talet via Iran haft
förbindelse med Indien 1.
Att många bland kelterna, både i Gallien och annorstädes,
utövat Mithrakulten, framgår av en rad arkeologiska fynd2.
36. Åtskilliga skäl tala sålunda för, att kelterna i fråga
om bokstavsmagi kunna ha varit utsatta för inflytelser,
utgående från det romerska rikets östra" hälft, där grekiskt
alfabet brukats av magiker, vilka fortsatt en mysterietradition
av till stor del orientaliskt ursprung. Det är därför ej
förvånande, att en viss likhet förefinnes mellan uppställningen av
ogam-skriften och den äldre runradens indelning. Såsom jag
i det föregående har visat (jfr § 2 och § 19), bör den äldre
verkliga runraden, utharken, liksom det grekiska alfabetet ha
delats i fyra underavdelningar (hexader). Detsamma har tyd-
1 Jfr Strkitberg, Gotisches Elementarbuch, 1920, s. 39 (§ 16, 5).
2 Jfr Cumont, Textes et monuments etc, I, 1899,- s. 152 och 332, jfr
även ovan s. 112, n. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
