Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 K. Human. Vetenskapssamf:s i Lund Årsberättelse 1929—30
lånats från kelterna. Det enda vi med rätt stor visshet kunna
säga är, att bägge folkens alfabet ha utgått från ett senantikt
mönster. Enligt min mening har detta snarast varit ett i
orientalisk mysteriereligion magiskt använt grekiskt alfabet.
Att bevisa den keltiska skriftens närmare samband med detta,
är emellertid omöjligt på grund därav, att kelterna uppgivit
de gamla bokstavstecknen och ersatt dem med vissa antal
streck eller punkter, som ange den plats, där bokstaven varit
att söka inom alfabetets fyra, sedermera fem grupper *. Vi
känna sålunda hittills blott kelternas chiffer, ej deras (sannolikt
en gång förefintliga) egentliga bokstäver.
s. 6 ff. På detta utförliga inlägg har Marstränder icke aktat komma med
ett sakligt svar (jfr Norsk Tidsskrift for Sprogvidenskap, III, 1929, s. 264).
1 Att ogam tillfälligtvis även kunnat anordnas i trenne grupper (jfr
Marstränder, Norsk Tidsskrift for Sprogvidenskap, I, 1928, s. 175), visar
ingalunda, att denna skrift varit mönster för germanernas futhark. I den
senantika magien hade liksom i den orientaliska tretalet en central betydelse.
Därför ha de 24 grekiska bokstäverna vid vissa bokstavsmagiska operationer
delats i tre lika stora delar, så att ogdoader uppstodo. Germaner och kelter
torde i fråga om bokstavsmagiens grundprinciper varit låntagare hos ett
tredje folk (greker eller helleniserade romare).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
