Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosa 27
gången och kastade sig ner på marken, blev Hartvigsen
kanske rörd, det vaknade kanske något av hans gamla
känsla, dessutom var han säkerligen smickrad av att
behandlas som en herre och bli anropad så bönfallande, han
tog henne till nåder och bad henne resa sig upp och gå
med in i stugan. Där hade de sedan blivit ense om
mycket, ja mångt och mycket, jag kom in i stugan en dryg
timme därefter och fann dem försonade. Jag såg med
största förvåning på Rosa, det fanns ingen lidelse i
hennes ansikte längre, endast belåtenhet och lugn.
Ja, då kommer du en av dagarna då, sade
Hartvigsen till henne när hon gick.
Men till mig sade han ingenting.
Rosa kom. Vid handen ledde hon Martha, Steen
bodbetjänts lilla flicka.
Här kommer vi! sade Rosa leende. Martha neg, som
hon hade blivit lärd och kom fram till oss och tog oss i
handen och neg igen. Hartvigsen sade till dem båda:
Välkomna till oss!
I detta ögonblick står någon utanför på gården och
kikar in genom fönstret på oss. Det är en lapp. Då Rosa
fick svn på honom, dolde hon ansiktet med handen och
sade: Usch!
Det är bara Gilbert, sade Hartvigsen lugnande och
skrattade till; han ränner här jämt och samt.
Rosa svarade:
Han har följt mig med olycka var gång.
Hartvigsen gick ut. Jag satt kvar och pratade litet med
barnet, även med Rosa växlade jag några ord. Hon
började utan någon särskild fråga från min sida att tala om
lappen Gilbert:
Det ser så underligt ut. För var gång jag flyttar dyker
han upp. Och för var gång det sker något i mitt liv
dyker han upp.
Då hon redan förut sagt att dessa flyttningar och
händelser hade varit till hennes olycka, ville jag inte fråga
henne vidare. Jag bad henne spela något på det lilla
klaveret. Martha, som inte hade hört sådan musik förr, gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
