Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosa 29
utan att vänta på svar. Det var som om hon självklart
skulle vilja det. Han fortfor: Och till dig får jag väl
köpa en ny ring i stället för den som du förlorade.
Hon svarade lågmält:
Jag kan ju inte ta emot någonting.
Då berättade Hartvigsen att kungen hade upphävt
hennes äktenskap med en viss Nikolai i klockargården. Mack,
han och jag sade han, vi har ordnat den saken. Ja, det
förstås, det var naturligtvis Benoni och jag som
betalade kalaset!
Jag såg att Rosa fick en ordentlig chock och att hon
satte sig. Jag gick ut ur stugan.
Senare berättade Hartvigsen, att han hade köpt Rosas
man att låta sig skiljas. Det kostade honom flera tusen
daler. Men Nikolai i klockargården hade inte väl fått
dessa pengar förrän han söp ihjäl sig! Så nu var han
död. Ja, är han månne död? tänkte jag.
Jag hade intet nöje av dessa berättelser och händelser,
men jag tänkte många gånger för mig själv att Rosa inte
borde ha kommit till detta hus. Det var svartsjukans
skull att hon kom, tänkte jag vidare, svartsjukan på
baronessan fick övertaget. Men varför hade samma
baronessa släppt Hartvigsen så lätt? Varför fortsatte hon inte
med honom? Hon hade sannerligen fått det livligaste tack.
Här låg någonting under som var dolt för mina ögon.
Kanske gamle Mack visste det, han var så klok, en man
med imperatorssjäl. Varför skulle Hartvigsen betala
pengar för att få in sitt namn i firmanamnet? Å,
alltsammans var nog finurligt uttänkt av Mack, den
imperatorssjälen.
Men då Rosa hade varit hos oss ett par veckor, vande
sig Hartvigsen vid henne och var inte alltid så noga med
vad han sade och gjorde. Jag tänkte: Sådan var han
knappast förra gången, då de voro förlovade; men nu
under mellantiden har han blivit så kolossalt rik. Så att den
mannen hade tydligen inte tålt att bli rik, det var nog så.
Vad säger du om det och det, Rosa min? kunde han
säga och ledsaga det med en dunk i ryggen. Han drog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>