Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosa 57
munnen och kvittrar och att han narrar småfåglarna att
vakna och svara honom. Jag hade varit skuld till att
Hartvigsen lät övermåla den pekande handen på väggen,
så att häktmakaren hade ett horn i sidan till mig och
kanske skulle drilla på ett utmanande sätt när jag gick förbi.
Jag gick rakt på honom och tänkte fråga: Varför lägger
du dig inte i natt? Då jag kom fram till honom kvittrade
han inte längre, men tog av sig mössan och hälsade. Jag
förändrar då min fråga och säger:
Står du och kvittrar så sent på kvällen?
Ja, svarar han.
Ska du inte sova?
Nej. Jag har vakt, kvarnen går.
Men det finns ju två mjölnare?
Ja, men.
Jag är upptagen av min upplevelse i skogen och tänker:
han är kanske något slags vakt åt baronessan. Och jag
råkar säga för mig själv: Jaja, det är mycket som kan
behöva vakt!
Häktmakaren ser vå mig, att jag har en tänkande min,
att det tydligen ligger något bakom mina ord. Plötsligt
säger han och ser sig omkring i samma ögonblick:
Jag bör att ni vet det.
Jag ville inte vara denne mans medvittne till något,
men det hjälpte inte att jag påstod mig ingenting veta,
han pekade bakom sig och sade:
Där ligger den!
Vad ligger där? Fjäder? Vad är det för något?
Jag gick närmare, häktmakaren kom småleende efter
och förklarade sig: Ja, här hade han sin lilla vakt, här
gick han tre, ibland fyra nätter i veckan och torkade
fjäder på denna segelduk. Nå. det var ingen skam, Svend
Väktare, som nu var en av skepparna, hade förut haft
denna syssla; en måste ju göra det. Men, å, vilken
överdängare och tusan denna Mack var, både tre och fyra
gånger i veckan! Men i vår var han ännu värre, vart eviga
dygn, alldeles galen! Och ännu varade hans sommar, Gud
måtte veta när den mannens vinter kom! Kanske aldrig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
