- Project Runeberg -  Rosa /
73

(1929) [MARC] [MARC] Author: Knut Hamsun Translator: Harry Blomberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rosa 73

Det är något som har legat för mig ända sedan jag var
barn, att jag en gång skulle resa till det världsberömda
Judalandet.

Då vaggar lapp-Gilbert på huvudet och menar att
Hartvigsen har blivit allsmäktig och kan allt vad han vill. Det
är väl genom många hav, säger han, och där är sjö och
dagsljus och människor liksom här? Gud bevare mig!

Och lapp-Gilbert, som hade ord om sig att förkunna alla
nyheter med ilfart, skyndade också nu att tömma sitt
halvstop och göra sig färdig att gå.

I detsamma kom baronessan in.

Jag iakttog henne och lappen spänt. Inte den minsta
lilla min i hennes ansikte förrådde henne, hon såg på
honom stelt och obekant, han var främmande för henne.
Å, hon hade sin fars märkvärdiga makt att tygla alla när
hon ville, som en drottning skred hon förbi, steg innanför
disken och gick in på kontoret.

Lapp-Gilbert hälsar: Guds fred! och lämnar
handelsboden.

Jag meddelar nu Hartvigsen att jag i blinken hade
tänk ut det hela: Att han kunde resa genom Europa till
Konstantinopel och därifrån med fartyg till någon plats i
Mindre Asien. Men det skulle kräva språkkunskaper och
ta mycket lång tid.

Jag kunde inte säga bestämt varför, men jag hade
ingenting emot att Hartvigsen reste så långt bort. Jag
började glädja mig över det och sade:

Jag ska fråga fyrvaktaren mycket noga.

Och fråga honom särskilt om det lättaste sättet, säger
Hartvigsen. För vi blir två på färden, en herre och dam.

Jag hajade till, jag förstod med ens varför jag hade
glatt mig åt att se honom borta. Nu förändrades allt, när
Rosa skulle med hade jag ingen glädje av det längre.

Det är en farofylld resa, säger jag. Jag funderar på
det, men jag törs inte fråga fyrvaktaren. Nej, jag kan
inte göra det.

Hartvigsen ser förvånad på mig. Baronessan kommer
ut från kontoret, Hartvigsen hejdar henne och meddelar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 21 20:04:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rosa/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free