Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett farväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
krökt som en hästsko, inramad av de båda höga,
vita strandklipporna med de där märkvärdiga
hålen, som man kallar Portarna. Den ena är
ofantlig och sträcker sitt jätteben långt ut i
havet, den andra, mitt emot, är rund och liksom
hopkrupen. De eleganta damerna samlas i mängd
på den smala kiseltungan, som de med sina ljusa
toaletter förvandla till en lysande trädgård,
mitt ibland de höga klipporna. Solen gassar på
stränderna på de kulörta parasollerna, på det
blågröna havet, och allt detta är glatt och tjusande
och ler emot en. Man sätter sig alldeles nere i
vattenbrynet och tittar på de badande damerna.
De kommer ned, svepta i en badkappa av flanell,
som de med en vacker rörelse kastar av sig,
när de hunnit ut till den vita bränningen, och så
gå de ut i vattnet med små snabba steg, ibland
hejdade av en liten rysning, när köldkänslan
liksom tar andan ifrån dem för ett ögonblick.
Det är mycket få som består det provet. Ty
i badet kan man döma dem, från vaden till
barmen. Det är i synnerhet när de kommer upp, som
man märker svagheterna, och det fastän
havsvattnet på ett förvånande sätt stimulerar ett slappt
hull.
Första gången, jag på det sättet såg den unga
kvinna jag skall tala om, blev jag förtjust och
förförd. Hon bestod provet med glans. Och så
finns det gestalter vilkas tjusning plötsligt griper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
