Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Guckkasten ... - H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Guckkasten____________________—_]
dlewelt, 8:2, m. ung, oerfaren
män-, niska. -kasten, m. tittskåp.
"*" Guillotine, 7:5, /. giljotin, fallbila.
Guinea, 7:5. /. (engeist mynt) guiné.
Gnirlande, se Girlande.
, Guitarre, se Gitarre.
T gülden «B •golden, a. av guld, gyllene.
gültig, a. giltig, gällande.
Gumm||i, 5:17, (utan//.) n. gummi, -fband,
n. resår, -leren, 2:1, tr. gummera.
-Igutt, 5:17, (utan pl.) n. (färg)
gummi-gutta. -ischuh, m. ga losch.
Gund||elrebe, /., -ermann, (utan fl.) m.
(bot.) jordreva.
Gunst, 7:1, (utan />/.) /. gunst, ynnest,
bevågenhet; zu jmds. r~en, zu *~en
till ngns förmån; mit ~en med tillåtelse,
med förlov.
günst[|ig, a. gynnsam, gynnande,
bevågen; fördelaktig, -ling, 5:14, m.
gunstling.
Gurgel. 7:5, /. strupe, -n, a:i, tf. o.
itr. [h.] gurgla; frambringa strupljud.
Gurk||e, 7:5, f. gurka, -ensalat, m.
gurk-salad.
Gurt, 5:14, m. gjord, gördel, bälte, rem.
Gürt||el, 5:17, m. gördel, bälte; (geogr.)
zon. -en, 2:2, tr. omgjorda, spänna på;
sich ~ rusta, väpna sig, -ler, 5:17, t».
gördelmakare.
Guß, 5:8, m. gjutande, -ning; störtskur;
göt. -elsen, n. gjut-, tackjärn, -re-
^ gen, m. hällregn, -werk, n. gjuteri;
gjutgods.
Gut, 5:1, n. gods; (j°r<K lant]egendom;
skatt, förmögenhet; [handels-, köpmans-]
vara; varagods; [metall]massa; irdenes
r** ler-, stenkärl, lergods.
gut, a. (besser\ best) god, bra, snäll,
vänlig; nyttig, förträfflig; riklig; angenäm;
adv. gott, väl; it j. gottl die Sache
ist r* saken är ändamålsenlig; ~>e
Arbeit solitt, hållbart arbete; -wozu ist
das f*? vartill duger detT t~*e
Gelegenheit gynnsamt tillfälle; die
Arznei ist dir <~ medicinen är hälsosam
för dig; mit ihm ist •** auskommen
han är medgörlig; es ist ~ jag har ej
vidare att tillägga; jn. wieder
f~ma-c hen försona, blidka ngn: zu r~e haben
hava till godo, innestående; jtn. et-w.
i —_________________________haaren
zu **e halten hålla ngn räkning för;
mit jm. wieder f* -werden försona sig
med ngn; du kannst (hast) <~ reden det
kan du säga, det är lätt för dig att säga;
sich et-w. zu ~e tun bereda sig ett
nöje, en njutning; e~er Dinge sein vara
vid gott mod; es t~ sein lassen låta
det bero; für etto. ~> sein svara för,
gå i borgen för ngt; jtn. ~ sein tycka
om ngn. -achten, 5:18, n. mening, åsikt,
tanke; utlåtande, betänkande, omdöme,
-achtlich, a. såsom [i form av)
utlåtande, -artig, a. god, välartad, blid;
(läk.) godartad, lindrig, mild.
-befinden, -dünken, 5:18, (utan //.) n.
gott-finnande, behag, godtycke.
Güte, 7:5. (utan //.) /. godhet; in f i
godo.
Gütefl|beschauer, m. tulltjänsteman,
visitator, -gemeinschaft, j.
egendomsgemenskap, -handel, tn. egendomshandel,
-schuppen, m. skjul för varor, godsma-
fasin. -verkehr, (utan pl.) m.
godstra-k. -ZUg, tn. godståg.
gut]gelaunt, a. godlynt, -gemeint, a.
välment, -gesinnt, a. välsinnad,
-ge-wicht, n. (handl.) övervikt, -haben,
5:18, (utan //.) n. tillgodohavande,
fordran, -heill (Gut Heilt) it j. lycka till I
-heißen, 1:17, (part. perf. gutgeheißen)
tr. gilla, godkänna, -herzig, a.
godhjärtad.
güt||ig, a. god, vänlig, välvillig,
godhets-full, -lieh, a. i godo, vänlig, fredlig;
sich f~> tun förpläga sig, smörja kräset.
gut||machen, 3:1, tr. gottgöra, reparera,
-mutig, a. godmodig, -sagen, 2:1, itr.
[h.} gå i borgen, ansvara för. -sbesitzer,
m. godsägare, -schreiben, 1:17, tr.
(handl.) kreditera, gottskriva. -sherr,
m. godsägare, patron.
Guttapercha, 7:1, (utan//.)/, guttaperka.
Gut||tat, /. välgärning, -tun, 3:2, itr.
[h.} göra klokt i. -willig, a. godvillig.
Gymnasial||direktor, m. rektor vid ett
gymnasium, -lehrer, m. lärare vid ett
gymnasium,
Gymnasiast, 7:3, m. gymnasist.
Gymnasium, 8:5, n. latingyrnnasium.
Gymnastiker, 5:17, m. gymnast.
Gyps se Gif s.
H.
h = Heller; ha » Hektar.
hal Hj. ha! ål
Haar, 5:14, (dim. Härchen) n. hår[strå];
auf s i~>, auf ein <-" (fig.) mycket noga,
precis, på håret; es ist kein gutes ~
an ihm han är en odåga; kein gutes
»*• an jtn. lassen illa utmåla ngn; et-w.
an den *~en h’rbeiziehen hardraga
ngt; sich eil. einander in die ~e
geraten råka i luven på varandra; nicht
[um] ein <~ breit ej en hårsmån; um
ein ** på ett hår när; er ist um Mein
~ besser als die ändern han är ej ett
grand bättre än de andra; *~>e lassen
müssen bliva klådd, skinnad; lafj dir
darüber keine grauen f*e ’wachsen
ta icke saken så tungt; ~e auf den
Zähnen haben hava skinn på näsan;
sich das r* machen kamma, frisera sig.
-besen, m. tagelviska, långborste. -beutel,
m. hårpung; F (fig.) florshuva, -breite,
/. hårsbredd, -män. -buach, m.
fjäderbuske, plym. -büschel, m. hårtofs,
lugg. -en, 2:1, itr. [h.} u. sich <~ fälla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
