Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - naß ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naß__________________________— l
naß (nasser, (der) nasseste, äv. nasser,
•est), a. våt, fuktig, regnig; durch und
durch ~ genomvåt, -blöt; ~ von
Schweiß genomsvettig; ~kalt kall och
vät, ruskig, «w, 5:3, (utan pl.) n. vätska.
Nassauer, 5:17, m. snyltgäst.
Hass|le, 7:5, (utan //.) /. väta; vor ~* eu
bewahren l aktas for väta! -ein, 2:1,
itr. vara ell. bli en smula våt. -en, 2:3,
tr. väta, [be]fukta; itr. [h.] vätska sig,
giva vätska ifrån sig; opers, es näßt
det duggar.
Nationale, 8:2, n. personalier,
-isie-ren, 2:1, tr. nationalisera, -ität, 7:1,
J. nationalitet.
Katter, 7:5,7. snok; giftig orm; huggorm;
(fig.) orm; ~zungt giftig tunga, -nbrut,
f huggormars avföda.
Natnr, 7:1, /. natur, beskaffenhet,
egenskap, [skap]lynne, -allen, fi.
natura-Her. -alster, -alisation, 7:1, /.
naturalisering, -alisieren, 9:1, tr.
naturali-sera, göra inhemsk, giva
medborgarrätt; sich ~ vinna medborgarrätt,
-a-listisch, a. naturalistisk.
Naturalabgabe, /. skattepersedel,
-lei-stung, naturaprestation. -Verpflegung,
/. förpl ägnad i natura.
Haturj|ell, 5:14, H. naturell,
-erscheln-ung, 7:1, /. naturföreteelse, fenomen.
•gäbe, /. naturgåva, talang, -gemäß,
a. nät ur enlig. -kunde, (utan pl.) /.
naturkunnighet, -lehre, /. naturlära.
natürlich, a. naturlig; medfödd; (Ag.)
okonstlad, otvungen, osökt; adv.
naturligtvis, -keit, 7:1, /. natur[en]lighet,
naivitet.
Natnri|Bpiel, n. naturens lek. -trieb, m.
naturdrift, instinkt. -Wissenschaft[l]er,
m. naturforskare. -wüchsig, a.
naturlig, originell, -wuchilgkeit, 7:1, (utan
//.) /. naturlighet, originalitet,
ursprunglighet.
Hane[n], 7:5. /• [5:18, m.] skepp, bit.
Naupe, 7:5, /. nyck, grill(er).
.nautisch, a. nautisk.
^Møbyel, 5:17, m. dimma, töcken, -elhaft,
«. dimmig, oklar, -horn, n. mistlur,
.[«]licht, -lejlig, a. dimmig,
-elkap-pe, /. kapuschong; hatt av dimma kring
bergstoppar; kappa, mössa som (enl.
sagan) gör osynlig. -elmonat, m.
november. -ein, 2:1, itr. [h.] vara
dimmig; o f er s. es nebelt det är dimmigt,
-elstern, m. nebulösa.
neben, prf. (med dat. o. ack.) bredvid,
jämte,, utom; adv. bredvid, vid sidan
av. -absieht, /. biavsikt. -an, ad-v.
bredvid, strax intill, -arbeit, /.
biar-bete, -bau, m. sidobyggnad, -bei,
adv. o* nebenan; i förbigående;
dessutom, -buhler, m. medtävlare, rival,
konkurrent, -buhlerln, /. medtävlerska.
>ding, n. bisak, -einander, adv.
bredvid varandra, -einnähme, /. biinkomst,
biförtjänst, -fluß, m. biflod, -frau.
/. frilla, -gasse, /, sidogränd,
-ge-bände, n. sidobyggnad, flygel, [–ge-danke[n],-] {+-ge-
danke[n],+} m. baktanke, biavsikt. -her,
-hin, adv. därjämte, vid sidan, l förbi-
3 -__________________Nervenfleber
gående, dessutom, -land, n.
grannland, -linie, /. sidolinje, -mann, m.
sidokamrat, granne, -mensch, m.
medmänniska, -pferd, n. handhäst,
-sächlich, a. obetydlig, underordnad, bi-,
-satz, tn, (gram.) bisats, -sonne, /.
(astr.) vädersol. -ttir(e], /. sidodörr;
lönndörr, -umstand, m. biomständighet,
•verdienst, m. biförtjänst, -weg, tn.
sidoväg; krok-, av-, omväg, -wort, n.
(gram.) adverb.
nebat pr p. (med dat.) jämte, tillika med.
Necessaire, 8:2, n. necessär.
aeck||en, a:i, tr. reta, driva gäck med;
sich ~ (rfr.) reta[s med] varandra;
den Feind <~ oroa fienden (med täta
anfall), -er, 5:17, tn. retsam person,
retsticka. -erel, 7:1, /. retsamhet,
gnabb. -iich, a. retsam; lustig,
komisk; trolsk, egendomlig, underlig.
Neffe, 7:4, m. bror-, systerson, nevö.
negieren, 2:1, tr. negera, neka, bestrida.
negligieren, 2:1, tr. negligera, försumma.
Negozi||ant, 7:3, tn. köpman,
grosshandlare; underhandlare, -leren, tr.
nego-ciera, underhandla om, avsluta (affärer);
itr. [h.] handla, idka, driva handel
fined].
nehm||en, 1:7, tr. taga, mottaga; Stunden
~ taga lektioner; jn. au/s Korn /•* ha
ögat på ngn; mit etw. f ur liebet,
vorlieb — hålla till godo med ngt; sich
etw. *u Herzen <-* låta inverka på
sig, lägga på minnet; Speise tu sich ~
intaga, förtära föda; et nimmt mich
•wunder det förundrar mig; j’m. et-w.
*-» fråntaga ngn ngt; sie f* sich beide
nichts de äro lika goda. -er, 5:17, tn.
en som tager.
Nehrung, 7:1, /. landtunga, ed, näs.
Neid, 5:14. (utan pl.) m. avund[sjuka],
missunnsamhet. -en, 2:2 = beneiden.
•er, 5:17, tn., -erin, 7:2, /., -hammel,
5:17 o. 5:15, -hart, 5:14, m. avundsjuk,
missunnsarn människa; (av.) avundsman,
-ig, -18011, a. avundsjuk, -sam,
miss-unnsam. -nagel, tn. nagelrot.
Neigfie, 7:5, /. bugning; lutning,
sluttning; upphällning, slut; (fig.) lutande till
undergång, förfall; rest av dricksvaror,
skvätt; au/ die ~ fch[e]n lida mot
slutet med, börja tryta, -«n, 2:1, tr. luta,
böja, sänka; itr. [h.] o. sich ~ slutta,
luta [åt], sänka sig; buga sig; lida till
slut; sich guetw. ~ hava böjelse, vara
böjd för ngt. -ung, 7:1, /. böjning,
bugning; lutning, sluttning; böjelse,
fallenhet [*u etw. för ngt]; tycke
(kärlek); håg. lust.
nein, adv. nej.
Nelke, 7:5, /. (bot.) nejlika.
nenn||bar, a. som kan nämnas, -«n, 3:1,
tr. nämna, kalla [för], namngiva,
uppgiva [namnet på]; t ich <— kalla sig,
kallas, heta. -enswert, a. ansenlig,
betydlig, -er, 5:17, m. (räkn.) nämnare.
-ung, 7:1, /. nämnande, -wert, 5:14,
m. nominalvärde, nominellt värde.
Nergelei m. fl. se Nörgelei.
Nerv, 6:3 o. 7:3, m. nerv. -enflobar, n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
