- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
213

(1956) [MARC] Author: Carl Auerbach, Gabriel Rosenberger - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schmalheit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-heit, 7:1, (utan pl.) f. smalhet. -leder,
n. ovanläder. -spurig, a. smalspårig.

Schmalte (Smalte), 7:5, (utan pl.) f. smalt,
koboltblått, glas.

Schmaltier, n. ettårig rådjurskalv.

Schmalz, 5:14, (utan pl.) n. fett, ister,
flott. -en, schmälzen, 2:3. tr. tillsätta
(maten) flott ell. fett.

Schmant, 5:14, m. grädde.

schmarotz||en, 2:3, itr. [h.] snylta. -er,
5:17, m. snyltgäst, parasit (äv.
naturv.). -erhaft (-erisch). a. snyltande,
parasitisk. -erei, 7:1, f. snyltande.

Schmarr||e, 7:5, f. skråma, ärr (efter
huggsår); hugg. -ig, a. skråmig, ärrig.

Schmatz, 5:6, (dim. Schmätzchen) m.
smällkyss. -en, 2:3, itr. [h.] o. tr.
smacka; giva smällkyssar.

Schmauch, 5:14, (utan pl.) m. tjock rök.
-en, 2:1. itr. [h.] o. tr. röka, bolma.

Schmaus, 5:7, (dim. Schmäuschen) m.
kalas; fest[måltid.]; 5:14, m. (föraktl.)
jude. -en, 2:3, itr. [h.] o. tr. kalasa,
förpläga sig, smörja kråset. -erei, 7:1,
f. kalas[ande].

schmecken, 2:1, tr. o. itr. [h.] smaka,
känna [smaken] på; (fig. äv.) finna smak
i, ha smak för; (ibl.) njuta [av]; försöka,
[prov-, av-]smaka.

Schmeich||elei, 7:1, f. smicker; smek.
-elhaft. a. smickrande. -elkatze, f.
smeksam katt, • person, kelgris. -eln,
2:1, itr. [h.] jm. ~ smickra, smeka
ngn. -elname, m. smeknamn.
-elwort, 5:14, n. smickrande ord,
smekord. -ler, 5:17, m. smickrare. -lerin,
7:2, f. smickrerska. -lerisch, a.
smickrande, smilande, inställsam.

schmeiß||en, 1:16, tr. F kasta, slunga,
slänga; slå, smita [till]; (om insekter)
lägga ägg. -fliege, f. spyfluga.

Schmelz, 5:14, m. emalj; smältglas; glans;
(fig.) renhet. ljuvhet. -arbeiter. m.
smältare. -bar, a. smältbar. -barkeit,
7:1, (utan pl.) f. smältbarhet. -e, 7:5,
f. smälthytta, -ugn; [ned-, -upp]smältning.
-en, 1:8, itr. [s.] [bort-, hop]
smälta, upplösas. ~, 2:3, tr. [låta]hop
ell. sammansmälta. –er, 5:17, m.
smaltare. -erei, 7:1, f., -hütte, smälthytta.
-farbe, f. emaljfärg. -malerei. 7:1,
f. emaljmålning. -ofen, m. smältugn.
-tiegel, m. smältdegel. -ung, 7:1,
f. smältning.

Schmer, 5:14, (utan pl.) m. (o. n.) flott,
ister. -bauch, m. isterbuk.

Schmergel (Schmirgel. Smirgel), 5:17,
(utan pl.) m. smärgel (polermedel).

Schmerl, 5:14, m. dvärgfalk.

Schmerle. 7:5, f. (fisk) grönling.

Schmerz, 6:2, m. smärta, plåga, värk;
sorg, bedrövelse. -en, 2:3, itr. [h.]
smärta, värka, göra ont. -ensgeld,
n. ersättning för sveda och värk.
-enskind, n. sorgebarn. -frei, a. smärtfri.
-haft, a. smärtsam, plågsam, sorglig,
bedrövlig. -lich, a. smärtsam. -los,
a. smärtfri. -voll. a. smärt-,
plågsam

Schmetterling, 5:14, m. fjäril

schmettern, 2:1, tr. o. itr. [s.] slunga,
vräka, [våldsamt] kasta; [h.] smattra,
skrälla; zu Boden ~ slå till marken;
(fig.) tillintetgöra.

Schmicke, 7:5, f. pisksnärt; piska.

Schmied, 5:14, m. smed. -bar, a.
smidbar. -barkeit, 7:1, (utan pl.) f.
smidbarhet. -e, 7:5, f. smedja; vor die rechte
~ gehen
vända sig till rätt person.
-eamboß, m. städ. -eeisen, n.
smidesjärn. -ehammer, m. slägga. -en, 2:2,
tr. smida; (fig.) smida (sätta, spinna)
ihop.

Schmieg||e, 7:5, f. sned vinkel;
vinkelmått, -hake. -en, 2:1, tr. o. sich ~
smyga sig; sluta sig; böja sig, slingra
sig; (fig.) rätta sig [efter], foga sig [i];
sich an etw. (ack.) ~ tränga, trycka
sig tätt intill ngt. -sam, a. böjlig,
smidig. -samkeit, 7:1, (utan pl.) f.
böjlighet, smidighet.

Schmiele, 7:5, f. (bot.) tåtel.

Schmier||buch, n. (handl.) kladd[bok],
memorial. -e, 7:5, f. [vagns-, maskin-,
sko]smörja; (teat.) teaterband; F ~
bekommen få smörj, stryk. -en, 2:1,
tr. smörja, stryka, breda, smeta på;
sudda, kludda; klottra; F muta; Wein
~ förfalska vin; wie geschmiert som
smort, som en olja. -er, 5:17, m.
klåpare, klottrare &F. -erei, 7:1, f. klotter
&F. -fink, m. F snuskpelle, smutslisa,
gris. -ig, a. smörjig, smutsig. -käse,
m. mjuk ost. -seife, f. såpa. -stiefel,
m. smorlädersstövel.

Schmink||bohne. f. tursk böna. -e, 7:5,
f. smink. –en, 2:1, tr. sminka.
-mittel, n. skönhetsmedel.

Schmirgel, se Schmergel.

Schmiß, 5:14, m. slag, hugg;
[duell]skråma.

Schmitz||e, 7:5, f. pisksnärt. -en, 2:3,
tr slå till, rappa på.

Schmöker, 5:17, m. lunta, gammal bok;
rökare.

schmollen, 2:1, itr., [h.] hänga läpp, göra
sura miner, gå (sitta) och tjura; mit
jm.
~ vara förtretad på ngn.

schmollieren, 2:1, itr. [h.] (Schmollis
trinken
) dricka brorskål.

Schmollwinkel, m. vrå.

Schmor||braten, m. (i slutet kärl) stekt
ell. stuvat kött. -en, 2:1, tr. o. itr.
[h.] steka, stuva. -topf, m. stekgryta.

Schmu, m. F olovlig vinst; (einen) ~
machen fuska, bedraga.

Schmuck, 5:14, m. smycke, prydnad,
skrud, nipper. ~, a. grann, fin,
pyntad, prydlig, snygg.

schmücken, 2:1, tr. smycka, pryda,
pynta, utsira.

Schmuck||händler, m. juvel-,
nipperhandlare. -kästchen, n. juvelskrin,
nipperdosa, -ask. -los, a. utan prydnad,
enkel.

Schmuddelei, 7:1, f. F smuts, smörja.

Schmugg||el, 5:17, (utan pl.) m. -elei,
7:1, f. smuggleri, lurendrejeri. –eln,
2:1, itr. [h.] o. tr. smuggla, lurendreja.
-ler, 5:17, m. smugglare, lurendrejare.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:31:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rosenbgr/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free