Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Streit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Streit
Streit, 5:14, tn. strid, tvist, kiv, träta;
process, -bar, a. stridbar, vapenför;
tapper, -begierig, a. stridslysten, -en,
x:i6, tr. bestrida, göra stridig, förneka;
itr. [h.} strida, kämpa; tvista, gräla
[über etta. (ack.) över ngt]; disputera;
processa; sich ** tvista, kivas; slåss;
darüber läßt sich streiten det är
om-tvistligt. -er, 5:17, m. stridsman,
kämpe. -erei, 7:1, /. kiv, käbbel, -frage,
/. tvistefråga, -ig (äv. strittig), a.
stridig, omtvistad, -igkeit, 7:1, /.
stridighet, tvist, -punkt, m. tvistepunkt.
-sache, f, tvisteämne; mål, process.
-schrift, /. stridsskrift, polemik,
-süchtig, a. grälsjuk.
streng, a. sträng, hård; skarp, -e, 7:5,
(utan pl.} f. stränghet; skärpa,
-gläubig, a. renlärig, ortodox.
Streu, 7:1, /. strö, halm. -büchse, f.
[sand, strö]dosa. -en, 2:1, tr. [ut]strö,
sprida; jnt. Sand in die Augen ~ slå
blåa dunster i ögonen på ngn.
BtrO. = Steuergesetz.
Strich, 5:14, (dim. Strichelchen} nt.
streck; riktning, väg, sträcka, region;
fisklek; ludd (på tyger etc.); millimeter;
jn. auf dein >-> haben hava ett horn
l sidan till ngn; fegen den r~ mothårs;
Feder** penndrag; einen r~> unter etiu,
machen (fig.) göra slut på ngt; einen
r~ haben hava en florshuva, -ein, 2:1,
tr. [be]teckna med små streck, -punkt,
nt. semikolon, -regen, tn. liten
regnskur. -Vogel, m. sträckfågel, -weise,
ad’v. med streck; trakt-, ställvis, -zeit,
f. (fåglars) sträcktid.
Strick, 5:14. nt. rep, snöre, snara; slyngel.
-arbeit, /. stickning, -beutel, m.
ar-betsväska. -en, 2:1, tr. sticka;
slingra. -er, 5:17, m. stickare. -erei, 7:1,
/. stickning, -erin, 7:2, /. stickerska.
-leiter, f. repstege. -maschine, f.
stickmaskin, -nadel, f. strumpsticka.
-Strumpf, m. stickstrumpa. -zeug,
n. stickning.
Striegel, 5:17, m. hästskrapa, -n, 2:1, tr.
rykta, borsta; släta, putsa.
Striem||e, 7:5, f. strimma; blånad, -ig, a.
Striezel, 5:17, m. [715, /.) (ett slags)
vetebröd.
striezen, 2:3, tr. snatta, knycka.
Strikt, a. oeftergivlig, sträng; (om pers.)
ytterst noga, punktlig.
Strippe, 7:5, /. stövelstropp, hälla.
Strittig, a. => streitig.
ßtrobj|el, 5:17. m. hårtofs, rufsigt hår,
kal uv. -[e]lig, a. okammad, rufsig.
Stroh. 5:14, (utan fi.) n. halm; ~ im
Kopfe haben vara en träskalle, ha
kork i huvudet; leeres •** dreschen
fåfängt bemöda sig. -baud, n. halmband,
•fläta, -butter, /. vintersmör, -ern,
a. av halm, halm-, -färben, a.
halm-färgad. -feuer, n. hastigt
uppflammande och åter slocknande eld. -gelb,
a. halmfärgad. -halm, nt. halmstrå.
-kopf, w. träskalle, -mann, 5:1, m.
fågelskrämma: bulvan, -wisch, m. halm
viska. -tapp. -witwe, /. gräsänka,
-witwer, nt. gräsänkling.
Strolch, 5:14, nt. gat-, landstrykare, -en,
2:1, itr. [h. o. j.] driva, stryka omkring,
Ström. 5:7, nt. ström, flod, svail. [–ab[wärts],-] {+-ab-
[wärts],+} adv. utför, med strömmen,
-auf[wärts], adv. uppför, mot
strömmen, -bett, n. strömsäng, -fåra.
strömen, 2:1, itr. [h. o. f.] strömma.
Strömer. 5:17, tn. landstrykare.
Strömling, 5:14. m. strömming.
Stromschnelle, 7:5, /. fors, litet
vattenfall.
Strömung, 7:», /. strömning, -drag.
Stromweise, adv. i strömmar.
Strophe. 7:5, f. strof, vers.
Stropp, 8:2, nt. o. n. (sjö.) länga.
strotzen, 2:3, itr. [h.} svälla, µösa, vara
fullsatt, späckad.
strubb[e]lig, a. — strob[e}lig.
Strudel, 5:17, tn. virvel, -elköpfig,
-el-köpfisch, a. hetlevrad, hetsig, -ein,
2:1, itr. [h. o. s.] virvla, skumma.
Strumpf. 5:7, (dim. Strümpfchen) nt.
strumpa; kurzer .— halvstrumpa; F sich
auf die Strümpfe machen laga sig i
väg. -band, n. strumpeband, -wirker,
nt. strumpvävare.
Strunk, 5:7, (dim. Strünkchen} nt.
kålstock; stam, stubbe.
Struppig, a. borstig, rufsig (i håret),
Struw[w]elpeter, nt. en med rufsigt,
okammat här.
Strychnin, 5:17, (utan //.) n. stryknin.
Stub||e, 7:5, (dim. Stübchen} f. rum,
kammare; gute <— förmak, -enhocker, m.
stuggris. -enluft, /. instängd luft.
-enmädchen, n. hus-, kammarjungfru,
städerska <på hotell), -enuhr, /.
pendel-, väggur, bordstudsare.
Stüber, 5:17, nt. [näs]knäpp; (mynt.)
styver.
Stück, 5:14, (efter räkneord fi. — sing.)
n. stycke, bit; (teater)piäs; artiHeripjïs,
ett slags kanon; ein ~ von einent
Gelehrten ett slags lärd; ein schönes —• Geld
en vacker summa pengar; in allen ~en \
alla hänseenden; aus freien ~en av fri
vilja, självmant; große •**( auf jn.
halten sätta stort värde på ngn. -ein,
-en, 2:1, tr. lappa (laga), skarva ihop;
sönderstycka, dela, skifta. -faß, n.
stort (vin.)fat. -gießerei, 7:1, /.
styckebruk, -gut, n. kanonmetall;
styckegods, -hof, nt. artilleripark, -knecht,
nt. trossknekt, -kngel, /. kanonkula.
-pforte, f. styckeport, -preis, m. pris
pr styck, -weise, adv. styckevis, -werk.
«. lappverk.
stud. = Studiosus.
Student, 7:3, m. student. -enschaft,
7:1, /. studentkår. ,
Studiert|en, 2:1, itr. {h.} o. tr. studera. "*"
-Stube, _/., -Zimmer, n. studerkammare,
arbetsrum.
Studiosus, 6:7 o. 8:3, m. studerande,
studiosus.
Studium. 8.5, «. studium.
StufUe. 7:5, f. trappsteg, terrass: grad;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
