Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hernösand, Upsala.
17
bekantskap med henne och den nytta och uppmuntran han haft
i hennes umgänge. Han hade här för första gången träffat en
fiäl med mer djupgående andlig erfarenhet, andlig mognad och
förstånd. Det första bref, som blifwit förwaradt af de många
han skref till henne, är från Hernösand, dateradt den 5 Oktober
1835. Wi få deruti blicka in i hans inre lif denna tid. Han
ftrifwer: ”Tack, älskade wän i Christus, för sist. Sedan wi stil=
des, har Herren bewisat mig så många sina nådesunder, att jag
blyges. Min inwärtes öfning i christendomen synes mig bra
enformig, enkel, nästan omärkbar. Galaterboken och bibeln äro de
enda böcker jag hittills haft tid att läsa. Söndagsaftnarna läser
jag och talar med några ordets wänner — korta, dyrbara stunder.
Eliest håller jag mig wid det fasta, orubbliga ordet och löftet,
att mina synder äro borttagna och barnaskap förwärfwadi.
O, himmelska bröd,
O, grundfasta stöd:
-
Enfaldiga lit uppå Frälsarens död!
”Några gånger har jag wißt nödgats ropa: Kuma Hoschieni,
men fått till swar: ”Låt dig nöjas åt min nåd”; och åter:
”Sade jag dig ice, att om du trodde, skulle du få se Guds
herrligbet?” Det blir för långt berätta dig allt; men här finner du
mitt lif afmåladt:
――
När många syßlor mig beswära,
Förtret, bekymmer öka sig,
Jag nödgas stolebojan bära,
I werldsligt sällskap blanda mig,
Jag blir förströdd än här än der:
Barmhertighet min tillflykt är.
”Sålunda har jag min tillflykt, fristad, borg och fästning i
Christi försonings stöte. Ja, i korthet består nästan hela mitt
lif i ett fasthållande af de dyra nådelöftena. Jag är dock köpt,
just som jag är. Stundom är jag ock i denna tro rätt glad och
liflig, så att jag sjunger: Salig är jag, himmel och jord må stå
eller falla. Eljest har jag inga synnerliga förnöjelser på denna
ort. Sag får så här, med ordet, uppmuntra och roa mig, så
godt jag fan. Wore jag blott fri från mitt onda fött, som är
mig till hinder, skulle jag alltid wara glad. Ack ja, om jag kunde
wara mer gudfruktig, from och allwarsam. Min lättsinnighet är
min swåraste plåga. Nog tror jag ändå, att Gud ej tillräknar
mig det o nej, jag har för Christi förtjenst en daglig och
ewigt gällande syndaförlåtelse; men det gör mig så hjertligen
ondt, att jag tyckes lefwa hwarken mig sjelf eller någon annan
till förbättring, ej heller Gud och hans evangelium till ära,
hwarföre jag wäl mången gång utur djupet af mitt hjerta
utropat: Jag arma menniska, ho skall lösa mig ifrån denna dödens
tropp! Men detta warar lifwäl blott en liten tid. Innan jag
wet ordet af, är jag tröstad och styrkt genom någon nådeblick af
Frälsaren, eller åtminstone genom något nådelöfte, hwilket nog
Rofenti lefnadsteɗning.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
