- Project Runeberg -  Teckning af Carl Olof Rosenii lif och verksamhet /
30

(1874) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80
Andra Kapitlet.
Wid satans, ditt och lagens hot
Lär mig att hjeltemodig
Till stöld för wreden sätta mot
Din Son, för mig så blodig.
Tag på dig, Gud, hwad min du will,
När Sonens blod jag wisar till,
Ditt hjerta helt försmälter.
Ljuftigt är ock att wid alla stiften af Rosenii lif se den
kärlek till bröderna, den huldhet om deras själar, som _war
ett_annat utmärkande drag hos honom! Klart framstår detta i
skrifwelfer äfwen från denna tid. Wi meddela blott följande ur bref
till en broder i Löfånger, skrifwet i Upsala den 8 Januari 1839:
”Hwad tycker du, käre broder, då jag nu åter skrifwer?
Men såsom jag älskat bröderna, då jag war när eder, så älskar
jag eder ännu. Mitt lif och mina tankar stå till de älskade
bröderna i Norrland. Den tid har nu inträffat, om hwilken wi så
ofta talade, då wi woro tillsammans. Jag bor nu här på min
ensliga kammare och har ej, sedan jag kom hit, träffat en enda
christen broder. Emellertid lefwer jag dock efter omständigheterna
rätt wäl i ordet, i Christus, utom mig sjelf. Raft emot förnuft,
syn och känslor sänker jag mig med alla synder i blodets röda
haf. Der förswinna både synder och förtjenster, så att jag
icke har någon förtjenst, men icke heller någon synd. Detta är
mina ljusare stunders segersäng, emellan de stunder då jag i storm,
dimma och mörker blott ligger för antar. Tidens torthet gör
mig fort. Jag wille blott låta se, att jag lefwer; th jag will tro,
att det ligger dig och alla wännerna om hjertat. Icke ser det
dock ut, som skulle du minnas mig, då du hela denna långa tid
ej en enda gång gladt mig med bref. Nu får du ett wännens
flag! Huru kommer det till, att du icke skrifwer? Har jag icke
alltid och allestädes haft dig kär? Du kan för blott 12 ft. få bref
af ett lods wigt till mig. Wore det för mycket wagadt?
Besinna, hwar jag nu bor, midt ibland fiender; besinna min
ensamhet! Upptag nu detta broderligt och bättra dig. Skrif snart
ett helt lod goda saker. Tala isynnerhet om ditt och brödernas
tillstånd, huru hwar och en lefwer, huru ni öfwa eder i ordet, i
gudaktighet, huru ni samlas m. m. Ja kära wänner, warom
rättsinniga i Honom, som är hufwudet, Christus, hållen fast och
waren allwarliga. Det goda landet skola wi dock en gång
intaga, och det lönar wäl resans beswärlighet. Waren wakande
och redo, när Herren kommer, pröfwen eder sjelfwa, om både
tron och gudsfruktan äro i öfning, att ingen af oß må komma
på stam i Herrens tillkommelse. Upphören aldrig att samlas och
uppbygga eder inbördes; ty detta är för församlingen så
helsosamt, som det för satan är widrigt. Ordet, ordet och bönen och
brödrakärleken, förgätom ej detta!”
-
I ett sednare bref till samme broder, deri han lade denne
allwarligt på hjertat wigten af att först stå wäl med Gud
genom nåden i Christus, hafwa frid och wänskap med Honom och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 29 12:53:49 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/roseniilif/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free