- Project Runeberg -  Teckning af Carl Olof Rosenii lif och verksamhet /
37

(1874) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En wigtig brytningstid.
37
”Jag har åter legat sjuk en wecka under påskhelgen,
hwilfen jag med så innerlig glädje i hoppet om rika
uppbyggelsetillfällen hade efterlängtat; jag war likwäl då så sjuk och swag,
att jag wißte knappt, när den herrliga tiden gick förbi. Dock,
jag hade del i, hwad som war stedt i dessa dagar, jag hade ock
kunskap och tröst deraf, den tröst jag behöfde, ehuru ej den
glädje och njutning, jag gerna åstundat. Jag började på tredje
och fjerde dagen kunna läsa och mådde rätt wäl deraf, att
Christus är död för mina synder, hwilka så trycka och ängsla
mig, och uppstånden för min rättfärdighet och kallade derföre
de swaga, liksom jag, ostadiga, skröpliga lärjungarna bröder.
Men hwad jag undrat på Guds besynnerliga ledning med mig!
Jag tycker, då jag hwar morgon beder Gud leda mig efter sin
wilja och ej låta mitt eget öförstånd, min owarsamhet,
oförmögenhet i allt föra mig i något ondt, skulle Gud wårda mig
och regera mig efter sin wilja, så att, när jag ej uppsåtligen och
weterligen går från hans wägar och i olyckan, skulle jag få
ffylla hjuft och ledt, som mig händer, på hans underliga
förande. Hwad ondt sker i staden, som Herren eder Gud ice
gjort? Eller säg du? - Då har jag tänkt: Hwarföre skall Han
så underligen regera: andra få wara friska att föröswa synd på
synd, så mycket som de wilja, jag får ej wara frist att öfwa
ordet, jag skall deremot dragas med plågor, förlora tid och
penningar på sjukdom. Men Han heter Underlig, jag heter
tortsynt; Han heter Råd, jag heter får, ett enfaldigt,
wärnlöst djur.
”Utom hwad jag nu anfört om Guds underlighet, kan ock
nämnas om mina studier, att der är han ock förunderlig. Jag
tycker, det drager ingen wäg. Jag skall med många böner, suckar,
tårar, under lång tid och med mycken kostnad köpa den
werldsliga wishetens draf. Jag tycker, att Gud skulle gifwa mig nåd och
fraft att hastigt afsluta det återstående; ty hwartill skall jag wara
här? Och att jag utan Honom förmår allsintet, hwarken wilja,
tänka eller fullborda, det har jag ofta sagt bedjande, det wet
Han ock sjelf. Men se, det jag tänkt och eftersträfwat har ännu
ej lyckats. Safta går det. Härmed borde jag wara nöjd; ty
jag beder ju: Ste din wilja. Jag har likwäl ej sträfwat för
eget wäl. Gud wet det. Jag har åtminstone bedit: Gör med
mig, som du will, blott jag får wara på dina wägar och ei
sjelf förhindrar din wilja! Nog. Jag tror, att Gud, som heter
Råd, wet, hwad Han will göra, fastän Han först måste göra
stäl för namnet Underlig (Gud förlåter wißt, att jag har lust
gifwa Honom ett namn till, som profeten måhända glömde,
nemligen det namnet Dröjare, eller Långsam, eller
Trospröfware; ehuru det namnet wisserligen innefattas i ordet Underlig).
Emellertid, blir jag någonsin prest, tror jag ej, jag skall säga:
”Jag hade bort blifwa prest förut”. Nej, hellre så: ”Jag
duger ej att predika, jag är för ung”; helst om jag besinnar Pauli

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 29 12:53:49 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/roseniilif/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free