Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En wigtig brytningstid.
55
55
-
Hur lyckligt dock att till hans tjenst så gå
I werlden ut med sorg, men glad ändå,
Som den der dör och dock för lifwet wunnen
Och öfwer allt i Honom blott befunnen,
Så att, ehwad jag lefwer eller dör,
Jag allestäds dock Herranom tilhör.
Och nu
farwäl mitt hjertas wän, min kära,
Wi stiljas wäl, dock blir jag hos dig nära,
Mitt hjerta och min tanke är hos dig,
När Gud och kyrkan ej upptaga mig.
Ja, oc i bönens helga sälla stunder,
I wänners kretsar och i gröna lunder
Jag ber för dig, jag är ej ensam mer
Med Gud och dig jag gråter och jag ler.
Dock, som jag sagt, wår höga tröst det blifwe,
Att wårt behag åt Guds behag wi gifwe;
Hur kärt, hur ljusligt är ej Guds behag,
Mitt lisswilkor, min enda lefnadslag!
Får jag ej resa med min goda lilja,
Får jag dock resa med Guds goda wilja!
Guds goda milja är den stönsta mö,
Med henne will jag lefwa, will jag dö.
Jag möjligt kan mig från Agatha stilja,
Men aldrig will jag skiljas från Guds wilja.
Om du och Guds behag sig stilde åt,
Jag följde det men såg tillbats
med gråt.
Men act, i sorgen glädje! glad jag känner,
Agatha och Guds wilja äro wänner,
Guds wilja skall förena oß en dag
Och bo hos oß, det goda Guds behag!
Och så, farwäl, mitt hjertas wän, min kära!
Jag har dig swurit, och jag will dig swära
En ewig trohet, genom Guds behag,
En trofast kärlek till min sista dag.
Jag ber wår Gud, som styrer hwarje hjerta,
Så styra hjertat wårt i lust och smärta,
Att mitt förblifwer ewigt hans och ditt,
Samt hjertat ditt blir ewigt hans och mitt.
Återkommen till Stockholm i början af September, skref han
derifrån den 27 om inre och yttre erfarenheter till den moderliga
wännen i Stor-Kåge:
”Nåd, frid och salighet i Christus! Huru skall jag nu
uttrycka mig nog kort? Mycket att säga, tiden knapp, tankarna af
omgifwande sorl och omsorger spridda. Men försök förstå mig i
korta ord och ursäkta, att jag ej följer ordning och idé. Det är
nu något öfwer en månad, sedan wi sfildes. Det war ju dagen
efter den på Stor-Kåge_bortwandrade, bortresonerade, oförgätliga
lördagen. Jag mins ännu lifligt fredagsaftonen,
lördagsspatseringarna på ängen, resan till marknaden, aftonen mot söndagen
och gudstjensten wid ladan. Midt i röran af allehanda folk
lefwer jag nu här i en wiß ensamhet till det mesta — i en andens
ensamhet, ty du förstår, jag har många wänner, men få äro de,
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
