Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nosenii enskilda lif och werksamhet åren 1842 och 1843. 88
fått se. Men återigen, hwem wet, om icke den underliga för
följelsefebern nu nått sin fris. Det har dock i ett afseende på
hundratal af år icke warit en så wälsignad tid för Swerige
som just nu; ty att det förut warit stilla, har blott kommit deraf,
att den starke besuttit sitt hus østörd. Otäre broder, gläds, ty
om du ej warit född till werlden för något annat, än den
rörelse du här upptäckt, war det dock en lycklig tid, då du
föddes; th hwem wet, hwem ser eller kan se slutet på den kedja af
andliga wälsignelser, som denna storm skall medföra. De
utsådda frön, hwilka wäl fallit under owäder, kunna dock bära mer
fruft, än wi nu se, och sedan gifwa af sig frön till nya plantor.
Och, i alla fall, du har redligen arbetat efter bästa förstånd och
förmåga, och hwad Gud widare will göra af dig och af oß, få
wi med ödmjuk undergifwenhet wörda såsom det bästa. Det är
ju ice din eller wår sak, utan Herrens. Han göre, såsom Honom
täckes. Jag nödgas på detta sätt nedtysta de oroliga sorgens
och bekymrets tankar, hwilka isynnerhet denna tid angripit mig,
ja äfwen andra.
”Men jag borde skynda att berätta något. Jag fruktar, att
din tid ej tillåter att läsa så långa bref. Jag har fulländat
min Norrlandsresa, ganska rik på ämnen både till sorg och glädje.
Först, många kära wänner helsade dig hjertligen, ofta med
tårar. en besynnerlig fat, att långt i höga norden tala de
med rörelse om Scott och hans arbete och öde. Jag kan
omöjligt skildra allt, hwad t. ex. i Hudikswall, Bjuråker m. fl. ställen
utefter wägen talats och helsats. Och huru det strides mellan
trogna och otrogna. Men allt detta måste lemnas. I Bjuråker,
der jag tillbragte pingsten, höll jag bibelförklaringar; äfwenså i
alla städer och byar, der jag stannade, hwarwid jag ofta hade
prester till åhörare. Med ännu flera samtalade jag och blef
öfweralt wäl emottagen. Men, jag måste skynda till mina egna
förhållanden, efter jag både tror och hör, att din faderliga och
broderliga godhet will weta derom. Ja, färe wän, hwad skall
jag säga? Jag är alldeles blind för framtiden och lefwer blott
på hoppet om Guds försorg. Dock, för att utweckla mig,
märk först: Då jag ännu icke har för mig fullkomligen afgjordt,
att du blir borta för alltid, utgör äfwen detta en grund för
min stillhet; ty kommer du åter, will jag ingenting högre
önsta mig än att såsom en arbetskarl i det hus, der du wore
architekt, få stå wid den wägg i huset, der jag blefwe satt. Att
draga omsorg och hafwa widlyftigare bestyr lär ej ligga i min
fallelse. Om jag wågade hafwa någon egen önskan, wore det
ock denna att återfå wår älskade Scott och dela med honom
arbete och erfarenheter. Och hwem wet, det är wäl ännu icke
alldeles omöjligt. Men nu, för att antaga det widrigaste och
det för ögonen närmast stående, att du tages från oß, hwad skall
då blifwa af Rosenius? Detta är fråga, som många nu göra.
Och hwad tänker jag derwid? Som redan är antydt, jag blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
