Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
Sjunde Kapitlet.
af wåra bättre eller sämre stunder. Med den honom så egna
nitälskan för själar, att de icke måtte bedragas genom falsk
andlighet, stref han detta år ”Något om ffrymteri”; widare ”Om
sömnaktighet och säkerhet” m. m. Och huru ofta har han icke
sedan deß i tal och skrift höjt sitt allwarliga warningsrop
häremot! ”Ära ware Gud i höjden och frid på jorden” är ock ett
kostligt litet stycke från samma år.
”I
’Herren öser dig wäl ur det ena kärlet i det andra, att du
ej må få någon osmak ur framgång i förödmjukelse, ur
bitterhet i tröst”, så skref en gång en af Rosenii wänner till honom.
Och detta ”ösande” haswa kanste icke många fått erfara i samma
grad som han, isynnerhet under de första twå tiotalen af hans
werksamhet i Stockholm. All den framgång och uppmuntran, han
mer och mer fick erfara wid sitt arbete, uppwägdes fulleligen af
anfäktningar inifrån och angrepp utifrån, och alla dessa och
andra bittra erfarenheter funno äter sin motwigt i glädjen öfwer
att se, huru Guds werk likwäl mångenstädes gick framåt, och att
få medwerka härwid.. Så förde honom den trofaste Herren tid
efter tid ur ”framgång i förödmjukelse, ur bitterhet i tröst”. Uti
bref från 1844 framstår äfwen något af dessa werlande
erfarenheter. Till den gamla förtrogna wännen i Stor-Kåge skref han
den 13 Nowember:
”Ack, kära gamla trogna wän, här är en orolig tid.
Partistrider i norr och i söder, så att den blinda hopen står just
rådlös och ser derpå. I Helsingland swärmar Eric Jansson och lä
rer, att en rätt christen måste ingen synd widkännas (i köttet n.
b.) och ingen anfäktning, utan ständig helighet och ständig frid,
samt att man skall bränna eller åtminstone öfwergifwa att läsa
alla böcker utom bibeln; och de hafwa der werkligen bränt
Luthers skrifter m. fl. Och här i Stockholm äro partierna många,
men mer hofsamma och owerksamma. Herre, Herre, hwad
menar du med allt detta? Stundom blir jag så ängslig öfwer allt
detta, att jag wille dö. Sådana, som jag hade ansett för christna,
blifwa upprorista emot evangelium, göra allarm och mena, att
jag will komma med något nytt. Så hafwa några trott och
äfwen uttalat denna sin mening; och då står jag halft ensam och
bäfwar för ett rustande löf. Men, Herre, du wet det, att jag
will intet annat än förherrliga ditt namn och frälsa själar. Och
då, warde mig efter ditt behag?”
Endast några dagar efter nedskrifwandet af dessa rader fick
han göra personlig bekantskap med några af Eric Janssons
lärjungar, hwilka, på besök i Stockholm för att hos konungen
utwerka nåd och frihet för partiets hufwudman, som då åter
blifwit hättad, uppsökte Rosenius att för honom framlägga fina åsig
ter. I bref till wänner talade han härom wid denna tid. Uti
ett af dessa, skrifwet den 29 November 1844, heter det: ”Jag
tänkte i går skrifwa men hör nu, hwad som då hindrade mig, ty
det war en märklig erfarenhet. Först hade wi till middagen en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
