Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strider och erfarenheter under åren 1844-1847.
129
fullkomna köttets begärelse, om någon sådan ej funnes till? Hwad
följer normalt härpå? Jo, (v. 17) ty köttet har begärelse emot
Anden och Anden emot töttet; de samma äro så emot hwarannan,
att I icke gören, hwad I wiljen. Månne apostelen här talar om
töttet hos den ene och Anden hos den andre? Allt detta sökte
jag framhålla för dem. Men är det ej ett lärorikt exempel,
att så tydliga saker icke kunde upplysa dem? Och likwäl skryta de
af, att de intet annat afta än bibeln. Men hwar och en af of
bör dock häraf lära att wandra i Guds fruktan, bedja Gud om
hans nåd att få blifwa i hans ords rena förstånd och i
ödmjukhet samt bewaras från satans, den helige diefwulens, den hwita
ängelens förtjusning”.
Uti en kostlig artikel ”Om Guds ewiga fridsförbund med sin
Son och testamente till menniskorna” framställde Rosenius i
Pietisten under det följande året (1845) den djupa före werldens
begynnelse, helt utom oß lagda grunden för wår frälsning och
salighet. Ett utförligt swar på frågan: ”Hwad skall jag göra,
att jag må warda salig?” gafs äfwen under detta år; äfwenså
något om ”Lagen och deß förnämsta ändamål och werkan” m. m.
Om sitt arbete i Stockholm och fina erfarenheter derwid
stref han wid början af detta år till pastor Scott: ”Mitt arbete
är detsamma, som det warit, och Gud allena äran - äfwen
Guds nåd och wälfignelse deröfwer är icke ändrad. Men storm
och strid haswa wi haft något mer än förr. Om Pietisten får
jag i bref från landsorten stundom de mest uppmuntrande
wittnesbörd, stundom uti N. K.-Tidn. de bittraste anfall.
Prenumeranternas antal war förlidet år omkring 1,300. Äfwen
Misfionstidningen hade då ett större antal än någonsin. Af det
dagliga arbetet äro frufterna, att en och annan själ winnes, och att
de wunna bibehållas i nåden. Dock, detta är allt blott den store
gode Herdens werk. Mitt arbete är eländigt, men hans underliga
matt och trohet är stor. I det yttre går det äfwen som wanligt.
Wi samlas, läsa, tala, sjunga, bedja. Underligt nog hafwa wi
fått wara ostörda derwid. Endast T-m i sin tidning angriper
äfwen detta en och annan gång. Dock lärer wäl någon oro råda
hos flera kyrkans hufwudmän, som frukta, att wi en gång skola
förorsaka söndring i den gamla lutande kyrkan. Det torde wara
något sådant som gjort, att några sökt föra mig in i ett tempel
för att draga hopen med mig dit. E-hl och A-ff hafwa för
den saken gjort sig mycket omak, så att den sednare reste
hufwudsalligen derför till Upsala för att af erkebiskopen utwerka en
skriftlig tillåtelse för mig att predika och hålla bibelförklaring i Adolf
Fredriks kyrka. Men erkebiskopen, rädd för tidningslarmet, wille,
att E. skulle utan skriftligt tillstånd blott på grund af muntligt
bifall sjelf göra det och i konsistorium endast anmäla saten. Men
detta lär han wäl ej wåga. Af E—hl hörde jag äfwen, att de
frutta, att jag med tiden skall föranleda en kyrklig söndring. Att
något sådant ej är min affigt, det wet jag, det sade jag honom
Rosenii lefnadsteɗning.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
