Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
Sjunde Kapitlet.
Redan wid midsommartiden war Rosenius återkommen til
hufwudstaden. Inbjudningen till Hedberg att besöka bröderna i
Stockholm hade blifwit med glädje mottagen. Hedberg lofwade
tomma, och icke han allena utan ännu en annan finst broder,
Roslin, nu kyrkoherde på Åland, då theol. kandidat. För att
uttrycka sin glädje öfwer de båda brödernas wäntade ankomst och
helsa dem wälkomna stref Rosenius den 17 Juli åter till
Hedberg: ”Ehuru det glada hoppet att snart personligen få samspråka
med dig gör mig brefftrifningen mindre angenäm, wille jag dock
med dessa rader skynda att bjuda dig wälkommen. Jag har med
glädje emottagit ditt sista bref, hwari du till och med nämner
dagen, då du, will Gud, anträder din resa till oß. Tack, käre
broder! Det har högeligen gladt oß, så många som här äro dina
wänner och Guds. Och jag säger ej mer än: Wälkomna, du och
din färe resebroder! Jag will, om möjligt är, sjelf stå på
bryggan, då det kära ångfartyget kommer, som öfwerför twenne Chrifti
bröder från andra sidan hafwet till det arma Swerige. Aut
detta: om Gud will, och wi lefwa. Sag wågar rättnu ej tro
någonting wißt af det, som hör till sådana der menskliga
önstningars fullbordan, förrän jag ser det färdeles när det är
något mycket kärt och åstundadt. Dock om också Gud låter of
träffas, ligger det ännu i hans hand, huru mycken glädje och
wälsignelse wi skola hafwa deraf. Derföre, låtom oß i allt wörda
Herren, gifwande Honom äran.”
-
Några å ömse sidor ganska minnesrika dagar tillbringade
nu de finska bröderna Hedberg och dennes reskamrat Roslin i
Rosenii hem och bland wännerna i Stockholm. Dagligen
samlades man wid ordet i bön och sång. Lifligt framstår wißt ännu
för mången af de från denna tid qwarlefwande wännerna
minnet af dessa högtidsdagar. Hedberg, som då redan hade en
lindrig lutning åt den antinomiska riktning, för hwilken han sedan
under några år stridde, hade emellertid i det enskilda förtroliga
umgänget med Rosenius åtskilligt att säga med afseende på
dennes predikosätt. Rosenius bref nog starkt på lag och förmaning,
menade han, upprepade alltför ofta i tal och skrift warningen för
strymteri, egenrättfärdighet o. s. w. Under flera dagar
öfwerlade de båda wännerna med hwarandra om dessa frågor, och den
Sista dagen fann man dem intill sena aftonen, ja långt in på
natten i broderlig kärlek stridande för och framhållande hwar fin
mening och åsigt. Efter några dagars sammanwaro måste man
dock stiljas. Ganska åskådligt framstå såwäl erfarenheterna under
dessa dagar som de närmast följande uti bref af Rosenius till
Hedberg, strifwet den 7 Sept. Deri heter det:
”Förlåt, färe broder, att jag icke förr skrifwit; men dels
fänner du, huru jag har det, dels stall du få höra ännu flera
omständigheter, som mellankommit. Utom det att
tidningsbrådstan blef stor, sedan ni, täre bröder, hade rest, och utom de
stunder, wännen Hamberg nu tog af mig, tillkom äfwen tisdags-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
