Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
Sjunde Kapitlet.
af gårdagens erfarenhet”, menade Rosenius. Nu måste han
förflara sig och omtalade då för Hamberg, huru han gladt sig åt
det tillfälle, som erbjudit sig att tala något helsosamt ord till
de många, som med uppmärksamhet under flera timmar lyßnat
till hans tal, huru han wäntat derpå - men blifwit gäckad i
fin förwäntan och nu tänkte, att Hamberg sjelf skulle lidik af att
sålunda hafwa försummat ett påtagligen af Gud gifwet tillfälle
att bekänna hans namn. Men Hamberg hade icke ens tänkt
derpå. Nu war det Rosenii tur att upptaga samtalet om en
christens fraft och wisa den färe brødren, huru de, som ännu
funna mycket tala derom, wißt icke haswa mer af denna kraft
att bekänna Christus i liswet, wißt ické, såsom man skulle tänka,
äro de, som taga saken mest allwarsamt, utan snarare lättsinnigt
slumra öfter mången helig förbindelse; då deremot de själar,
som med största allwar gripa fig an att i allt lyda Herrens
wilja, ja i samma mån de wilja göra allt, nödwändigt stola få
känna swaghet, oförmåga och wanmakt. Will man deremot af
Herrens bud blott utwälja det, som man lättast kommer ut med,
och lemna sådant, som är swårare för naturen, då kan man
snart blifwa stark o. f. w. Nu war det Hambergs tid att höra
och reflektera. Efter afresan från Stockholm och framkomsten till
Alexandria stref Hamberg till Rosenius ett bref, fullt af klagan
öfwer förut ej erfaren brist och uselhet, nu helt erkännande de
helsosamma lärdomar, han fått under sammanwaron med
Rosenius i Stockholm. Hwilka erfarenheter under resan, som
framfallade denna flagan, omtalade Hamberg aldrig; sådant är oc
af mindre wigt. Händelsen står qwar med hela deß helsosamma
lärdom för hwar och en, som deraf kan och will något lära.
Under det nu Rosenius, angripen från båda sidor, i
kärleken för de kära bröderna framhöll och stridde för sanningen, hade
han ofta att i det inre kämpa sig fram genom swåra
anfäktningar och frestelser - ”mångahanda försökelser” (1 Petr. 1: 6)-
för att sålunda behållas qwar i ödmjukhet och kunna wara
andra frestade och anfäktade själar till hjelp. ”Till ett christligt
lefwerne höra tre ting: tron, kärleken och korset”, skrifwer wår
lärofader Luther. Och dessa tre stycken återfinna wi på hwarje
blad af Rosenit historia. Så heter det i bref till en wän wid
denna tid: ”Jag har nu på en tid haft ett mycket skiftande och
brokigt lif, nemligen stor glädje och frid och stor anfäktning och
strid. Genom besök af kära bröder haswa wi haft många
glädjeämnen. Men hwad tycker du? på samma tid har jag ock
warit angripen af grufliga frestelser - warit i swåra ömkliga
strider, qwidit och gråtit. Dessa äro de omskiftningar jag nämnde.
Men, den något om wår Konung wet, den känner och hans
trofasthet. Emellertid: Fader wår, som är i himmelen, fräls of
ifrån ondo! Kom snart, Herre Jesu!”
Afwen i bref till Hedberg, ftrifwet samma år i December,
framstår något af dessa inre och äfwen yttre erfarenheter...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
