Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Sjunde Kapitlet.
kärlek och oöfwerwinnelig Guds kraft dessa första christna gingo
i fin Herres fotspår. Ja, man ser här allwaret och betydelsen
af Chrifti efterföljelse; och har man då smakat någon gnista af
Christi kärlek, så önskar man sig sjelf den nåden att kunna lika
helt afdö sig sjelf, lika helt uppoffra sig åt den Herren, som
bewisat sig så herrlig och mäktig i de swaga”...
r
”Uti en tid af så mycken slapphet och löslighet som denna”,
säger Rosenius widare, ”borde ingen christen wara obekant med
denna bok. Nu är det tid att framleta och betrakta, hwad som
finnes om de första christnas allwar, anda och kraft”. Boken
har ock funnit en ganska stor spridning och warit till warning
och uppmuntran för mer än ett hjerta. Redan 1855 utgafs en
ny upplaga, hwilken snart war utgången. En tredje upplaga
utkom derföre 1860, och en fjerde år 1868.
-
Från den 21 Maj hafwa wi åter en skrifwelse till brødren
Hedberg i Finland. Rosenius hade i ett bref uttryckt någon
farhåga för en broder i Stockholm, hwilken wid sina föredrag
wanligtwis talade öfwer dunklare ställen af Skriften och sysselsatte
sig med ämnen, som woro mer anslående såsom owanliga, än
direkt till uppbyggelse i tro och gudaktighet. Dessa farhågor
hade Hedberg icke rätt uppfattat, han hade deri tyckt sig se en
föttslig bewekelsegrund hos Rosenius; det deraf uppkomna
mißförståndet sökte nu denne häfwa, talar dock först något om fitt
och wännernas lif inför Herren... ”Tack hjertligen, min
synnerligt färe broder, för sista brefwet”, skrifwer han. ”Det tom i en
mycket passande stund. Det war tisdagsaftonen den 11 dennes,
då en stor hop kära wänner sutto hos oß i syförening samma
arbete, som då du först wisade dig för dem. Wi läste just i
Pretorius, då det knackade på dörren, och ditt bref inkom. Fag
uppläste det, som kunde läsas gemensamt, och glädjen war stor
åt ditt besök ibland oß, samt af de goda ting, som blefwo oß
fagda. Nu får jag ock hastigast berätta, att wi lefwa här som
wanligt. För egen del lefwer jag, gamla torrstubbe, nu på
några dagar litet färdeles, i följd af det ämne för Pietisten hwarpå
jag funderat: Allt i alla Christus. Guds ord gifwer alltid fin
uppfriskande luft af fig, när man blott umgås dermed. Det är
ju en sann och tröstlig sak, käre broder, att wår Christus är of
allt i alla är för alla, som Honom annamma, allt hwad de
behöfwa i alla möjliga omständigheter. Är jag fyndig, är Han
”Herren wår (min) rättfärdighet”, min ”Förswarare när Fadren,
den rättfärdig är”; är jag fall, är Han brinnande; är jag swag,
är Han start; är jag wacklande, ostadig, omstiftlig, är Han
Christus i går, i dag och Han deßlikes i ewighet; är jag i fara att bort=
willas, är Han den gode Herden, som ropar till mig. Och wißt
äro mina synder alltför stora, såsom jag isynnerhet stundom
tycfer, dock emot Christus oändligt små; deraf har jag då en alla
stunder tillräcklig, oförminskelig, jemn och beständig rättfärdighet.
Men, o huru jag glömmer detta, midt under det jag predikar det
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
