- Project Runeberg -  Teckning af Carl Olof Rosenii lif och verksamhet /
143

(1874) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Strider och erfarenheter under åren 1844–1847.
143
för andra! Det är Guds nåd och gåfwa att kunna få det in i
eget hjerta. Men äfwen den saken sörjer Han för rätt märkligt
trofast, ”den herrlige Herren Christ”. I sådan tro lefwa ock
många männer här, mer och mindre lifligt, starkt och glädt
troende. Ack, då du i ditt bref nämnde, att du kunde räkna tretio
unga prester i Finland, som nu predika detta fridens evangelium,
är det ju en herrlig tid, lofwar herrliga skördar, äfwen fastän
man, med erfarenhetens och historiens bedrösliga taflor för
ögonen, måste föreställa sig, att många skola om något år wara,
man wet icke hwad och hwar.
-
”Af ett ställe i ditt bref synes, att jag lärer hafwa
uttryckt mig på något för din tanke mißledande sätt, eller att du
eljest fattat mig orätt, hwilket, ehuru mindre betydande, för
tillfället dock må rättas. Du säger: ”Hwad den saken widkommer,
att N. förklarar ordet för andra, och det så, att de finna sig
deraf uppbyggda, så är ju det en sat, hwaröfwer wi må
glädjas” och så anför du 4 Mos. 11: 16-30; Phil. 1: 16; Marc.
9: 38 och följande. Käre broder, i allt detta äro wi då alldeles
ense. Och godt, godt, att wigd prest yrkar denna sats. Jag har
ice blott för egen del utan ock med uppmaning till alla mina
wänner så drifwit den, att det aldrig kan hafwa warit min me=
ning att se illa på detta, att ordet förklarades, allraminst att folk
får uppbyggelse deraf, utan jag talade om det egna sättet
derwid (nemligen att N., såsom mig berättadt war, höll sig i
dunklare, mörkare, mindre praktiska texter ur gamla testamentet och
icke wille läsa Luther och de herrliga, för tron och lefwernet så
rita nytestamentista). Detta war det, samt för det andra den af
mig befarade bewekelsegrunden härtill, nemligen icke en wäntad
större uppbyggelse, utan i sämsta fall eget pris, sådant
som: ”Tänk, hwad ljus i gamla testamentet N. Har!” såsom jag
tror jag nämnde. Wißt kan jag sjelf få kännas wid den gamla
orm, jag talar om och war rädd för å hans wägnar; wißt icke will
jag härmed säga, att jag är fri; men sådant föll mig icke in
wid detta tillfälle, att hans pris skulle förminska mitt. Gud
förfkone mig för allt det pris jag får! Jag wet icke af större
anfättning och hjertepina än den, som detta gör mig de
swettbaden göra mig priset nog dyrköpt. Dock, det kan wara mer
likgiltigt att förklara, hwilken fara jag mest fruktade, faran för mitt
pris, eller för hans själ! Det år nog, om du nu tror din
broder C. O. R-8, att han icke har något emot brödernas läsande,
ty jag will gerna wara rätt förstådd och fänd af en för mitt
hjerta så dyr broder, som du är. Derföre kan jag ytterligare
tillägga, att söndagligen tretio a fyratio personer höra A. med stor
uppbyggelse och äfwen G. P., och att de båda äro så godt som
twungna, nödgade af mig att begynna läsa för folk för att wid
den swåra trängseln på söndagarna något dela folket. Wi hafwa
nu fått en större lokal, än wi någonsin haft, och likwäl skulle wi
icke rymmas, om wi icke sålunda delade oß. Detta är den Guds
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 29 12:53:49 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/roseniilif/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free