Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åren 1848-1850.
163
qwinnor, äkta lutherska, evangelista christna. Wißt woro de flesta
från landet, samlade från tre a fyra socknar, då jag nu war
der; men tänk dig en sammankomst af minst fem hundra
personer uti och omkring ett stort rymligt handelshus. Der talade
jag tre dagar å rad fyra a fem timmar i sender. Sedan
för att ock gifwa dig en blick in i orsakerna till min omtalade
ogudaktighet — att i alla städer och församlingar se sig kringränd
och efterlupen såsom ett undersljus, se prester (wäckta) resa långa
wägar för att få se, träffa, rådfråga, höra den förbiresande R-8,
se ordet slå an på massör, se frukter och höra pris och lof, wißt,
wißt till Herrens, men också till tjenarens ära nog förstår du
då, huru hjertat, som med en swamps benägenhet att uppsuga
all fukt, om man will eller ej, drar åt sig något af detta
herrliga, fig till fägnad och hemlig njutning, om ock under den
inwärtes menniskans redliga wilja att gifwa åt Herren all ära och
watta sig för högmodsdjefwulen. Men Paulus befänner det rent
ut: ”På det jag icke skulle förhäfwa mig af de stora uppenbarelser
och jag bad tre gånger, att den måtte warda tagen ifrån
mig.” Ja, käre Paulus, jag bad wäl mer än tre gånger tre
gånger och fick ändock pinas i samma eld
”Särskildt skall jag helsa dig från Hudikswall. Der är en
liten munter hop rasta piltar. Såsom af deras ålder kan wara
att wänta, kan det icke alltid gå så wisligt till. Men wi fela
alla och få alla lära mer och mer. Ett hufwudintryck af deras
umgängelse blef emellertid hos mig: Watten wäl eder klenod!
Klenoder hafwen I; men, wakten eder. De behöfwa särskildt
samma Jesu ord som de från sina predikoförsök återkomna
lärjungarna, då de fröjdades öfwer de gåfwor och krafter, som
blifwit dem lemnade: Fröjden eder ice, att andarna äro eder
underdaniga, utan fröjden eder, att edra namn äro skrifna i
himmelen. Detta war en märklig och tänkwärd förmaning,
betydelsefull äfwen för oß i wårå dagar. De tycktes något för
fjelfwiftt anwända sitt ljus, stundom onödigt bruka det till an=
stöt. Hör ett exempel. Jag frågar en af dem: ”Huru står det
till med bröderna N.?” Swar: ”Jo, de äro begge andliga,
ehuru något olika. Nils är en uppriktig christen, men Gustaf
- ja han är en slarf, ehuru han wet det då också!” Hwem
skulle af detta swar förstå´annat, än att det wore bättre med
Nils, att han wore en ”uppriftig christen?” Dock war meningen
twärtom, att Nils wore en strymtare, ett werkhelgon, och Gustaf
en evangelist christen. Detta är wißt fint och starpt taladt; men
det befästade mig (jemte flera dylika ord) i det omdöme, som
broder W. yttrat, att i Hudikswall det kan wara christna på båda
fidorna, inom båda partierna, emedan de eljest med evangelii
hus begåfwade evangeliska bruka sådana ordäsätt, som_kunna
stöta äfwen ett sannt nådebarn, hwilket icke har starpsinnighet nog
att förstå deras fina, stundom ironista yttranden. Här ett an=
nat exempel. De hade förut strifwit till mig: ”Wår strid med
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
