- Project Runeberg -  Teckning af Carl Olof Rosenii lif och verksamhet /
165

(1874) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Åren 1848-1850,
165
nade arbetare, den mest skarpsinnige evangelist, som der funnits.
Han har swindlat på sin höjd och störtat ned i dårskaper med
sina gråa hår, så att jag will blott gråta och, när jag tänker
på honom, flaga: Herre, hwarföre lät du honom lefwa så länge?
hwarföre tog du honom icke, medan allt stod wäl till? Men
Gud, du wet fjelf, bättre än jag, hwad du will göra. Du kan
ännu bota allt. En kraftig påminnelse ger of emellertid detta
exempel om, hwad Luther säger i Evangelii Post. predikan N:0
22 § 12, 13. Men nu måste jag sluta. Se hwilket långt bref
jag tillfkrifwit dig. Många männer kan jag helsa dig ifrån. Wi
äro, Herren till pris och ewig ära, allt flera wordna. O, jag
will gråta af glädje, när jag tänker på alla de nådesunder, Gud
låtit of ståda. För sammankomsterna måste wi allt mer
sorgfälligt fördela oß för att rymmas. Gud, all nåds, krafts och
wisdoms Ande ware rikligen öfwer dig, älskade broder, och din
ströplige men benådade wän och broder.”
Till en annan wän ffref han wid denna tid om samma
fina erfarenheter efter återkomsten från resan i Norrland: ”Du
förstår, huru de under min bortowaro hopade göromålen ropande
gapade emot mig, när jag trädde inom hemmets tröstel. Och
ide det allena, ack nej, det har wäl warit andra orsaker, att jag
ej skrifwit. All Guds nåd bortrymd ur hjertat, i deß ställe en
sjö af ogudaktighet, kallsinnighet, synd, otro, förtwiflan, så att
det är dig icke möjligt att tro det. Det har blifwit något bättre,
men, Gud hjelpe! Bed Gud för mig. Och will du weta
grunden till detta elände, så läs 2 Cor. 12: 7-10. Resan war
ljuf, men farlig särdeles i wissa städer. Nu wet du nog”
Så förde Herren alltjemt denne fin tienare ”ur framgång i
förödmjukelse”, men ock ”ur bitterhet i tröst”.
Uti de tre första numrorna af Pietisten för 1849 hade
Rosenius skrifwit sin kostliga utläggning af Davids 103:dje psalm,
v. 1-17. Afwen andra för troslifwets näring wärdefulla stycken
följde derpå. Atskilligt om helgelsen stress äfwen under detta år
såsom de föregående. Dem, som mena, att Rosenius först på
sednare åren dref detta wigtiga stycke i christendomen, wille wi
hjertligen hänwisa till den förträffliga utläggningen af Col. 3,
hwilken under följande rubriker: ”Om ett christligt lefwerne”,
”Om Guds frid”, ”Låten Christi ord rikligen bo uti eder”,
”Hustaflan eller Guds ordning inom hushållet,” börjades detta år
och afslutades under det nästföljande. Wi önska till Herren, att
denna undervisning om ett christligt lefwerne och ”Guds
ordning inom hushållet” måtte behjertas och efterlefwas inom alla
christliga hem, äfwen der man aldrig warit nöjd med Rosenii
fått att predika om helgelsen.
Scott hade i bref till Rosenius uttryckt en önskan att
erhålla en kort teckning af det religiösa tillståndet i Swerige för
att införas i engelska tidningar. Mot slutet af sommaren 1849
efter hemkomsten från resan till Norrland skref han en sådan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 29 12:53:49 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/roseniilif/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free