Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Åttonde Kapitlet.
Wi återgifwa den här i deß helhet, då den gifwer en bild af
det andliga tillståndet i wårt land wid denna tid. Sedan deß
hafwa wißt förhållandena såtillwida förändrats, att å ena sidan
mer sömnaktighet och liknöjdhet här och der inträdt, der wid
denna tid rådde större lifaktighet, och, å andra sidan, evangelii
ljus nu uppgått öfwer trakter, hwilka då lågo inswepta i mörker
eller bundna i en mer lagist anda.
”Herren wår Gud wälsigne dig, ditt hus och ditt arbete
nu och alltid”, så skref han i bref till Scott af den 9 Augusti.
”Jag skyndar att efter min återkomst från den norrländska resan
gifwa dig en kärlekens och fridens helsning från wänner deruppe
samt de härwarande. Många nog hafwa frågat efter det ännu
fära namnet Scott och bedt mig helsa. Men jag hinner ej spe=
cielt nämna och omtala dem. Nej, i stället att widröra särskilda
erfarenheter från resan, will jag nu skynda att fullgöra en länge
försummad pligt: gifwa en kort teckning af det religiösa
tillstånbet inom Swerige i allmänhet, så widt jag, arme, kunnat upp=
fatta det. Guds stads fasta grund har alltid denna påskrift:
Herren känner sina. Han har sjelf sin kastofkofwel uti fin hand.
Men så mycket wi menniskor i Andens ljus se, tror jag mig
kunna till Herrens pris säga, att ehuru wisserligen winternš
mörker och kyla ännu hwilar tung öfwer stora sträckor af mitt
fosterland, den Höga wisans ord litwäl nu med sanning kunna
tillämpas på större delen af detsamma: ”Wåren är kommen, och
turturdufwan låter sig höra, och winträdet knoppas och gifwer
fin söta luft ifrån fig”. Då man jemför wårt land, icke med
ditt eller andra, utan med deß eget förråriga tillstånd, kan man
säga: Wi lefwa i en wårtid, en knoppningens, en tidpunkt för
en allmännare wäckelse, än någon i mannaminne här uppleswat,
ja ännu mer än kanske ifrån reformationstiden här warit.
Och litwäl, litwäl ligga stora widsträckta landskap under ett
försträckligt tjockt mörker och i dödsdwala”.
”Detta mörter är öfwerhufwud tjockast omkring rikets hjerta
eller i de län, som omgifwa hufwudstaden, synnerligen i söder
och wester (såsom Upland, Södermanland, Östergöthland,
Westmanland och Wermland, Dalarne och Herjeådalen). Inom dessa
provinser haswa inga allmännare wäckelser nyligen försports utan
endast ensfilda, då här och der en själ eller ett hushåll på de
sednare åren börjat wakna till någon andlig omtanke. Úti de
öfriga landskapen åter är tillståndet bättre; i wissa är det ganska
wälsignadt, ja herrligt, allt jemförelsewis med hwad det förr
warit. Gå wi till de från hufwudstaden mer aflägsna trakter,
möter oß både från norr och söder en ganska skön lukt af Herrens
plantering med de variationer och olikheter, som äro en följd af
de olika medel och redskap, Herren på hwart ställe begagnat till
det andliga lifwets wäckande och underhållande. Dessa medel
äro twenne mer hufwudsakligt olika: på wissa trakter har
christendomslifwet warit wäckt och underhållet genom lärare; på andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
