Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
Nionde Kapitlet.
rätta förhållandet, ofta låta oroa sig dermed; så har det under
nyß slutade riksdag samt en föregående warit ett christligt och
priswärdt bemödande af doktor Sandberg och några andra, som
understödt hans motion, att få det gamla plakatet helt och hållet
utstrutet ur wåra lagar. Så mycket som derwid talats för och
emot, hafwa dock alla warit derom ense, att det gamla plakatet
icke wore lämpligt och tillämpligt i wåra dagar, utan hörde till
ett mörkt förgänget tidehwarf; men deruti sfildes man, att då
några yrkade, att det derföre borde endast borttagas, andra åter
wille sätta i stället ett annat plakat, som kunde tillämpas.
Såsom ett exempel på, huru mycket det gamla plakatet gäller, der
man känner sakerna, må blott anföras, hwad Red. sjelf afhörde
wid ett af riksständens diskussioner i ämnet, nemligen huru en
af lagstiftarena (doktor Thomander), sedan han med blixtrande
ifwer wisat, att det blott war fråga om att ur wåra lagar
utstryka en författning, som icke mera gäller såsom lag, icke
tillämpas, icke af regeringen upprätthålles, icke heller efterlefwes,
och derwid anfört konungens, högsta domstolens med fleras
önstan, att den måtte borttagas, samt påmint om, huru man
öfwerallt i riket, ja midt i hufwudstaden alla dagar
höll_konventiklar o. f. w. fist tillade: ”Jag har sjelf warit med i många
konventiklar och tänker denna afton gå till en sådan. Den, som
will, må anklaga mig!” Nu, som sagdt är, woro rikets
ständer derom ense, att det gamla plakatet icke dugde; men man
beslöt, att ett nytt skulle uppsättas. Ett förslag till det nya
uppgjordes också af några prestståndets ledamöter; men Gud
war så nådig och upptäckte redliga män till nit deremot, så
att det qwäfdes i födelsen. Ja, detta war en nåd; ty just
genom deß tillämplighet hade detta sednare blifwit wärre än det
förra. Riksdagen stred till slut, och andra mål woro wigtigare;
derföre stannade saken. Detta är i korthet förloppet med denna
fråga wid riksdagen.
”Och nu, den, som blott känner förhållandena, skall således
hwarken låta skrämma sig med hotelser om böter och fängelse,
eller låta bekymra sig med det skrymtaktigt sammetsömma
nitälskandet om ”menftlig ordning”, för det han samlas med ordets
wänner; utan han skall swara: Hwad förföljelsen angår, tror
jag, att ingen lag förorsakar den, och ingen lag_skyddar mig
emot den, ty den kommer af andarnas strid. Då Chriftus
tillstäder en storm, så uppstår den, och när Han säger: war stilla!
så lägger den fig - och jag har frið, så länge Han så bjuder.
Hwad åter Petri ord om menftlig ordning angår, så wet jag,
att det är den regerande konungen, som skall bestämma denna,
emedan han just är tillsatt till att wara lagens tillämpare; att
det är den närwarande regeringen, som bestämmer menftlig
ordning, och icke en förmultnad konungs föraktade, förlöjligade stadga,
den wåra lagstiftare i öppet stånd gäcka och bespotta; att när wår
nuwarande regering ”i nåder bewiljar (såsom orden lydde i an-
―
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
