Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosenii förhållande till de separatistista rörelserna i landet. 205
frågan om konventikelplakatet som om de gamla böckerna; men
i stället att upphäfwa detta föråldrade plakat och att sålunda
lossa obilliga band, eller något företaga med afseende på de
gamla böckerna, införde man wid denna riksdag en twångslag,
den f. f. sakramentallagen. Efter hwad man kunde förutse,
uteblefwo icke följderna af detta förfarande. Willomeningarna
utbredde sig mer och mer, och allt flera, ja ända till tusental,
utträdde ur kyrkan. I stället att wid skipandet af den nya och
de gamla lagarna förfära med urskillning efter olika förhållanden,
förblandade man mångenstädes dem, som blott yrkade på en billig
frihet inom kyrkan, med dem, som utträdt derur, och lämpade på
alla samma lag, nemligen den mot konventiklar. Ja, man
förfor till och med här och der strängare emot dem, som
tillhörde kyrkan, och lemnade dem i fred, som utgått derur, mot
hwilka sednare man icke wille tillämpa landsförwisningsstraffet.
Den naturliga följden häraf war, att allt flera slöto sig till
separatistförsamlingarna. Stor war den oro, söndring och nöd,
hwilka genom dessa förhållanden uppkommo mångenstädes i
landet. Många woro de, som i denna nöd wände sig till
Nosenius om råd och ledning, och icke så få woro de bref han,
utom dem wi redan anfört, under dessa år och i denna fråga
ftref till olika personer. De flesta af dessa bref finnas icke
mer. Då wi i trakter, der separatiströrelser egt rum, frågat
efter personer, till hwilka wi weta, att han skrifwit, hafwa wi
fått till swar, att många af dessa redan för flera år sedan ut=
wandrat. För andra, hwilka ännu lefwa qwar inom landet,
hafwa brefwen enligt fleras berättelser, sedan de länge
cirkulerat, förkommit. Från en trakt af Dalarne, der wi äfwen
gjort förfrågningar, hafwa wi fått följande i sanning rörande
swar: ”Hjertligt tack för de wänliga raderna. Sag wet icke, om
wi fått mer än ett bref från Rosenius, och detta för omkring
tolf år sedan. Jag tror ej, att det finns qwar någonstädes. Det
war ett mycket kärleksfullt bref. Han bemötte oß såsom en god
fader. Jag minns dessa orden i brefwet: ”Om I wiljen, så
skolen I få Pietisten för intet, ja för intet”. Men wi hade
blifwit otacksamma och oförståndiga och äfwen frestade af
högmodsanden, så att wi icke strefwo tillbaka. Wi hade då upphört att
taga Pietisten. Wi hafwa sedan (några af oß) fått med rätta
blygas öfwer sådan otacksamhet. Jag för min del tänker med
bedröfwelse, att det är för sådant partisinne och äfwen_för
andra synder, som wi lida nederlag, och Gud icke låter of winna
några själar för Christus. - Wi hade Pietisten i flera år
under wår wäckelsetid och fingo genom Rosenii skrifter och Luthers
postilla någon syn på Christus och den oförstyllda nåden, och
hwar gång jag läser något af dessa dyra mäns böcker, får jag
själanäring och styrka till mitt andliga lif. Min man minns
dessa ord i nämnda bref: ”Wi äro bröder ändå, fastän wi äro
olika tänkande i några stycken.”
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
