Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
Elfte Kapitlet.
föredöme, borde ju icke hafwa det så illa för egen del.” O käre
broder, hwad detta är underligt och sorgligt, att man icke skall
kunna få hafwa det medwetandet att wara, hwad man så
nödwändigt borde wara. Men ser jag utom mig sjelf till andra,
som föra denna klagan, då förstår jag, att det är alldeles
nödwändigt särdeles för den, som skall lära andra Guds rifes
hemligheter, att han skall icke blott förstå, läsa, tala om syndafallets
matt och nådens, utan ock erfara så grundligt lära förstå
dessa stycken, som man endast genom erfarenhet lärer det; utom
det att wi ice heller kunna tala med wärme, lif och kraft, om
wi icke sjelfwa erfara den nöden och den nåden, wi tala om.
Derföre, war of blott nådig, o Gud, och styr och lef uti och
med of, så är allt wäl, om och mycket underligt!”
-
Ätskilliga wittnesbörd om hwad Rosenius under dessa
sednare år fått skåda af Herrens werk i wårt land, meddelade i bref
till wänner, må ock här finna ett rum. Hösten 1861 gjorde
han en resa norrut, denna gång dock blott till Gefle, Falun
och närmaste omgifningen, hwarom han i bref till d:r Baird
stref:... ”Det mest glädjefulla jag kan omtala från wårt land
är, att wäckelserna, hungern och törsten efter lefwande Guds ord,
icke allenast fortfar, utan tyckes här och der ökas. Utom hwad
jag sett i bref, har jag äfwen med egna ögon skådat bewis på
detta glädjande förhållande under twenne resor. Särskildt under
den sednaste war jag ända till långt in på natten upptagen och
helt uttröttað af samtal med nådehungrande själar; twå a tre
gånger om dagen hade jag att i kyrkor, stolhus och andra
lokaler förkunna ordet. En dag då jag hade att med jernwäg
tillryggalägga tio mil, talade jag först på f. m. ungefär halfwägs
wid en station för en stor stara, och sedan, då jag på e. m.
framkom till Falun, fann jag äfwen der en stor samling, som
begärligt lyßnade till Herrens ord. Jag har aldrig förr besökt
denna stad, men då mina tidningar warit mycket spridda der
under många år, war detta en naturlig orsak till folkets ifwer
att se och höra mig. Från en mängd grannsocknar kommo många
för att samtala, somliga om dessa den nywäckta själens
wanligaste bekymmer och frågor, andra för att få ljus i det tillfälliga
mörker, i hwilket de, som en tid wandrat i ljuset, ännu funna
komma. Bristen på troende och upplysta lärare fännes här
särdeles djupt. Jag har talat härom med många ord, då folkets
begär att höra ordet här wara synnerligen stort. Jag skulle dock
gifwa ett orätt begrepp om Guds werk ibland oß, om jag
nämnde blott denna trakt; men på orter, der hungern och törsten
efter sanningen blifwa mer tillfredsställda, finna näring genom
lärare, som predika evangelium, måste begäret att höra blifwa
mindre framstående än på mörkare punkter, der en evangelii
förfunnare är mer sällsynt.... Ja, Herren lefwer ibland of och
utför stora och herrliga ting. Kunde wi med andliga ögon
öfwerstäda Guds werk, skulle wåra hjertan uppfyllas af fröjd. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
