Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
Tolfte Kapitlet.
Under de twå weckor han ännu tillbragte på Sahlgrenska
sjukhuset besöktes han af flera sina wänner, hwilka wi låta säga
of, huru de der funno honom. ”Jag war hos honom på hans
fjufrum”, strifwer d:r Wieselgren, ”oaktadt tre trappor upp
(trappor afskräcka mig mer än wäglängd), och jag är glad öfwer, att
jag haft mod att göra försöket, ty det war särdeles uppbyggligt
att se hans fromma anlete och höra den undergifwenhet under
Guds wilja och den ödmjukhet, som uppenbarade sig både i hans
wäsende och ord, ehuru dessa, efter läkarens föreskrift, woro få
och med swag röst uttalade. Jag hade i det rummet sett förra
diakonissan Emma H. och en smålänning v. S., hwilka begge
”dött, förrän de dogo,” se upp med innerlig hemlängtan, och fick
nu se en, som kunde sägas redan haswa sitt hem, sin noireia *)
i himmelen. Det war mycket uppbyggligt; det war oförgätligt”.
Ett besök af d:r Fjellstedt war till mycken wederqwickelse för
Rosenius. En tillämpning af Marc. 6: 31 och f. 2: 14, 15
på hans dâwarande tillstånd hade blifwit honom till tröst. Si
ock ett besök af en annan wän, baron E-n. Rosenius war
dagen för detta besök i swår anfäktning om, huruwida han
möjligen företagit hela denna resa emot Herrens wilja. Baron E-n
frågade honom då, om han icke bedit om Herrens wilja. Då
han nu swarade, att han ända intill sista stunden bedt Herren
förhindra resan, såwida den wore emot hans wilja, kunde den
broderlige wännen wisa honom på, hwad Rosenius sjelf så ofta
sagt till anfäktade själars tröst, att wi wäl då ock kunna wara
wissa om, att Herren låtit sin wilja ske, när det werkligen wa=
rit wår mening, hwad wi bedit: ”Ske din wilja”.
Synnerligen lifwad blef han genom att af denne broder påminnas
om åtskilliga drag ur Davids historia och särskildt ett ställe i
2 Sam. 15, nemligen de märkliga orden af denne hårdt tuktade
Herrens tjenare, då han flydde för sin upproriste son Absalom
och wid åsynen af Guds förbundsark, hwilken presterna burit ut
ur staden, sade till öfwerstepresten: Bär Guds art åter in i
staden; om jag finner nåd för Herren, så låter Han mig wäl
komma igen och låter mig få se Honom och sitt hus. Men om
Han säger: Jag har intet behag till dig - si här är jag;
Han göre med mig, såsom Honom täckes. Den fullkomliga
öfwerlåtenhet åt Gud och hans wilja, som uttalar sig i dessa
ord af mannen ”efter Guds hjerta”, funno genklang i Rosenit
själ och gåfwo honom åter frid.
Den sjukes helsotillstånd hade emellertid så mycket
förbättrats, att han den 29 Juni med ångbåt kunde anträda återresan
till Stockholm, dit han ankom tisdagen den 2 Juli. Ett par
dagar derefter reste han med sin familj ut till Warholm. Här
i den milda, rena luften återkommo krafterna hastigt nog. Snart
kunde han stödja på den wenstra foten, gå omkring i rummen
*) Borgerskap, medborgarerätt, Apg. 22: 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
