Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 JOHAN JOLIN
olika sätt med begagnande av främmande tungomål,
men vid en plötslig vrede, smärta eller förskräckelse
tager barndomens språk ut sin förstfödslorätt, och
tungan har då uttryck, dem minnet kanske längesedan
förgätit.
Vi känna en gammal resenär, som vistats två tredje¬
delar av sitt långa liv i främmande land, och som till
stor del förgätit sitt fädernespråk, men ännu — om han
blir retad — svär han av hjärtans grund på svenska,
ehuruväl svordomar icke ingingo i hans barnaupp-
fostran.
Kameliorna, som omgåvo den ståtliga rosen, voro
idel fransyskor; det kunde man höra såväl på språket,
som på den livlighet och överdrift, varmed de beskrevo
sitt lilla äventyr och sin dödsångest för deras småning¬
om ånyo uppvaktande kavaljerer. Rosen själv däremot,
hur ledigt hon än skötte konversationen med sina följe-
slagerskor, röjde genom en viss accent sin nordiska
härkomst, på samma gång hon behandlade hela tilldra¬
gelsen som en bagatell och med ett förvånande lugn
sökte överflytta sin övertygelse på sitt stormande säll¬
skap, vilket ville röra upp himmel och jord över den
arma polisstyrkan.
—
Ni är mindre orolig nu än för några minuter
sedan, viskade baron Fingal till den sköna okända.
—
Faran är ju förbi, om det ens var någon verklig
fara.
—
Ni vill gärna förringa värdet av mitt lilla bistånd.
—
Jag har ju redan tackat er därför, eller hur?
Ni vill väl inte att jag ska anse er som räddare av
mitt liv? tilläde den sköna med en liten udd i orden,
i det hon med nästan förnäm värdighet drog sig undan
Fingals väl närgångna nyfikenhet.
Den unge husarlöjtnanten gjorde nämligen åtskilliga
fåfänga evolutioner, för att ånyo få en blick inunder
den rosenröda masken.
Men i detta ögonblick fick rosen sikte på »bror
August», som från den öppna dörren på något av¬
stånd betraktade den livliga blomstergruppen. Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
