Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lånorden i svenskan. Fyra föredrag av professor Elof Hellquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
militära uttryck ha på så sätt lånats från tyskan eller franskan,
i det senare fallet ofta med tyskan som förmedlare (t. ex. halt, ge
fyr, regemente 0. 8. V.).
Men även inflyttade utlänningar kunna i sin mån inverka på
språkets ordskatt. Och denna påverkan blir naturligtvis så mycket
starkare, om de inom sina kretsar intaga en tongivande ställning
eller om de uppträda i talrika grupper. Så var t. ex. fallet med
en stor del av de första prästerna och munkarna. Från dem här-
röra säkerligen många av de kristna, oftast latinska eller grekiska
ord, som från och med kristendomens införande tillfördes vårt språk
(altare, prost, präst o. s. v.). Men ännu mycket viktigare var i det-
ta avseende den oerhörda införsel av lågtyska ord, som utgick från
den stora massan av lågtyska borgare — köpmän och hantverkare
—, , som i synnerhet under den senare delen av medeltiden slogo sig
ned i Sverige. Vi erimra också om de lågtyska bergsmännen under
medeltiden och de ofta högtyska under följande århundraden, om
de på 1600-talet inflyttade vallonsmederna m. fl.
Huvudströmmarna av lånorden i europeiska språk ha i stort sett
flutit från söder till norr (romare vv germaner, lågtyska:, svenska
0. S. Vv.) och från väster till öster (kelter - germaner vr slaver, fran-
ska v tyska, urnordiska eller svenska », finska o. s. v.). Det är i
många avseenden rikare kulturer, som här gjort sig gällande även
på det språkliga området.
Vad vårt svenska förråd beträffar, finns det nog icke många mera
allmänt kända tungomål, som inte i sin mån bidragit till att rikta
detsamma. Det bildar i själva verket en mycket brokig karta med
inslag från alla de fyra världsdelarna — från Islands sagoö ända
ned till australnegrernas vandringsplatser.
Vi ha lånord från fornisländskan t. ex. bärsärk, skald, från nor-
ska dialekter, t. ex. alka, från danskan, t. ex. bagare, från fornfri-
siskan, t. ex. dok, oerhört många från lågtyskan, isynnerhet den me-
deltida, t. ex. arbeta, från högtyskan, t. ex. betsa, sejdel, från hol-
ländskan, t. ex. kultje, lovart, från franskan, t. ex. epikuré, salong
(ofta dock över tyskan), från italienskan, t. ex. konto (ofta över
franskan eller tyskan), från spanskan eller portugisiskan, t. ex. ma-
tador, veranda, från latinet, av vilka många äro mycket gamla och
kommit till oss närmast över något sydligare germanfolk, t. ex. mynt,
vin, skola, brev, från grekiskan, om vilket till en del detsamma gäl-
ler, t. ex. kyrka, pingst, gamla lån från keltiskan, t. ex. järn, rik,
och yngre sådana, t. ex. bard, vidare från slaviska språk, t. ex. tsar,
piska, stäpp (icke sällan över låg- eller högtyskan), från sanskrit
och ostindiska språk, t. ex. ingefära, från persiskan, t. ex. schack,
från finskan, t. ex. piga och pojke, från ungerskan, t. ex. husar, från
hebreiskan, t. ex. kreti och pleti, från arabiskan, t. ex. amiral, från
Japanskan, t. ex. geisha, från kinesiskan, t. ex. te, från malajiskan,
t. ex. bambu, rotting, från egyptiskan (koptiskan), t. ex. gummu,
från afrikanska negerspråk, t. ex. banan, sebra, från inhemska ame-
rikanska tungomål, t. ex. chokolad, från australiska negerfolk, t. ex.
känguru, 0. 8. Vv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
