Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höstens föredragsserier: grundlinjer och litteraturhänvisningar - Gamla nordiska idrottslekar. Två föredrag av Docent Johan Götlind - Klädernas psykologi. Två föredrag av Professor G. A. Jaederholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvar i ungdomens lekar länge efter det dessa seder och bruk
försvunnit ur de vuxnas samhälle.
BÖCKER ATT LÄSA:
fNågon sammanfattande framställning av de gamla nordiska idrottslekarna
är ännu inte utgiven men kommer inom kort i serien »Nordisk kultur» (del
25 B: »Idrott och lek»), Albert Bonnier. Åtskilliga av de gamla nordiska lekarna
äro utförligt beskrivna i V. Balcke »Illustrerad idrottsbok», Stockholm 1886
— 1888, och densammes »Illustr.bibliotek för idrott», Stockholm 1888—1889.
Källhänvisningar saknas oftast, och man kan därför ej alltid avgöra, vad
som är gammal inhemsk tradition eller eventuellt nya tillägg. Nedanstående
uppsatser behandla begränsade områden av ämnet:
C. J. Bergman: Om Gotlands Folklekar. Visby i883.
J. Götlind: Gamla Västgötska idrottslekar (En Västgötabok 1919, s. 3i — 42,
Seelig & Co. Kr. 1: 5o).
E. Nyberg: Några Gotländska folklekar. Visby 1922. Kr. •—: 75.
Bj. BJarnadon: Nordboernes legemlige Uddannelse i Oldtiden. Köbenhavn
1905.
För övrigt hänvisas till uppsatser i tidskrifterna Svenska landömål,
Fataburen samt Folkminnen och Folktankar.
Jviäoernas psykologi.
Två föredrag av Professor G. A. Jaederholm.
DE TVENNE FÖREDRAGEN i denna serie äro ett lösbrutet
stycke ur en éocial pdyhologi. De redogöra först för vad man
tror sig veta om klädedräktens uppkomst, men behandla endast
på någon enstaka punkt klädedräktens historia. Kläderna fylla
dels vissa individuella, dels ock sociala behov: de utgöra skydd,
prydnad och ett medel i blygsamhetens tjänst, men de ha ock
ett flertal andra mål, man i allmänhet icke tänker på. Spencer
omnämner någonstädes en person, som sagt, att »känslan att
vara fullkomligt välklädd kan åt somliga människor giva en
frid, som ingen religion kan ge». Citatet kan åtminstone giva
en föreställning om en grupp av de företeelser, som skola skildras.
I själva verket utgör klädkulturen, om detta uttryck icke tages
i mode journalernas och boulevardtidningarnas mening, en mycket
viktig del även av människans psykiska kultur. Först när man
har klargjort för sig de olika psykologiska faktorerna däri, kan
man väl med större objektivitet komma till ett omdöme om
den på väsentligen medicinska skäl grundade strävan, som brukar
benämnas nakenkultur-rörelsen. ■—• Alldeles oberoende av denna
har klädernas sociala psykologi emellertid bearbetats under de
båda senaste årtiondena av en rad med både
normalpsykologiska, psykoanalytiska och sociologiska forskare. Det är från
deras diskussion, som synpunkterna till framställningen hämtas.
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
