Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Pänningstrecket eller det s. k. politiska strecket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÄNNINGSTRECKET ELLER DET S. K. POLITISKA STRECKET 05
som skall genom pänningcensus ersättas. Vid en politisk
rösträttsreform, där det är fråga om det s. k. politiska
streckets bortskaffande eller nedflyttande, bör sålunda den
allra första frågan vara: bör här, t. ex. i Sverge, någon
bildningscensus uppställas som gräns för politisk rösträtt,
och i så fall hvilken?
Vill man finna det vederbörliga svaret på den frågan,
torde det icke skada att till en början rikta blicken mot
de länder som i praxis tillämpa en bildningscensus för att
sålnnda på jämförelsens väg utfinna det nödiga minsta måttet
af inlärd kunskap för en politiskt röstberättigad medborgare.
Man finner då att fordringarna växla mellan "att kunna
läsa” (Connecticut, en af Nordamerikas Förenta stater)
och "att ha aflagt godkänd examen i vissa till den obli-
gatoriska folkskoleundervisningen hörande ämnen” (Italien).
Går man till 1877 års italienska lag om den obligatoriska
folkundervisningen, så erhållas närmare upplysningar hvari
dessa nödvändiga kunskaper skola bestå, nämligen uti
"att känna de första begreppen om människans och med-
borgarens plikter, att kunna läsa och skrifva samt att
känna de första grunderna af modersmålet, räkning och
metersystemet”. Denna italienska bildningscensus, hvilken
är den högsta som någonstädes finnes föreskrifven, mot-
svarar ungefärligen det mått af kunskap, som nödvändigt
skall inhämtas at hvarje svenskt barn, äfven af "de lärjun-
gar, hvilka af fattigdom hindras att undervisningen längre
tid begagna, eller sakna erforderlig fattningsgåfva att för-
värfva det fulla kunskapsmått, som bör i folkskolan in-
hämtas". (Stadga angående folkundervisningen i riket af
d. 20 januari 1882, $ 48.)
Vill man sålunda i Sverge vid en framtida politisk
rösträttsreform åtnöja sig med att som vilkor för politisk
fullmyndighet uppställa ett kunskapsmått, motsvarande den
högsta politiska bildningscensus, som för närvarande någon-
städes förekommer, då blir saken helt enkel. Svenska
medborgare besitta i gemen detta kunskapsmått, hvadan
någon särskild bildningscensus icke behöfver uppställas eller
beräknas. Riksdagsordningen behöfver då icke tyngas med
något särskilt s. k. politiskt streck ; lagstiftarna slippa alldeles
ifrån den kinkiga uppgiften att omsätta kunskap i pängar.
Vill man återigen icke nöja sig med det kunskapsmått,
som folkskolestadgan uppställer såsom minimum, utan göra
ett större kunskapsmått till vilkor för politisk rösträtt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
