Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Pänningstrecket eller det s. k. politiska strecket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väs skat
TERROR VITA TOTT
FRAN -Ve460–SARPRD RAR
bu Mer
etetedd RR > my rn Fer VARNA
BERNS ngr gm ran RN - Re. I påanrnend
rer pv AA SR EN gevff a va fr. RAA ig
s res
NE > sa
18 DEN POLITISKA RÖSTRÄTTEN.
borde emellertid kunna öppna ögonen på litet hvar för, att
det icke är så väl bestält med alla dessa grundvalar. En
så viktig rätt som den politiska rösträtten bör sannerligen
hvila på bättre grunder än pänningen och bevillnings-
förordningen. kö
+ +
+
Frågan om det befogade eller obefogade i ett pänning-
streck har varit mycket dryftad i vårt land allt ifrån repre-
sentationsförändringens dagar intill närvarande tid. Vår
nuvarande riksdagsordnings ifrigaste motståndare riktade
på sin tid sitt hufvudanfall just emot det i & 14 R. OQO.
uppstälda pänningstrecket. De sågo däri representations-
förslagets svagaste, mest angripliga punkt. : ;
"Godtycklighetens princip är ett svagt värn för en
representations bestånd; och 1,000 riksdalers fastighets-
värde eller 800 riksdalers årlig inkomst såsom vilkor för
valrätt och valbarhet är "ingenting annat än godtycke.
Den saknar all inre styrka och skall därför stå i grund-
lagen såsom en utmaning till de uteslutna demokratiska
elementerna att: försöka dess utplånande. När stormen
emot den på sådan grund uppförda byggnaden begynner
— och den kan icke länge uteblifva — då faller den, ty
den var bygd på sanden". Så skrifva — högvördiga
prästeståndets medlemmar i konstitutionsutskottet vid 1862
. —63 års riksdag.
Ingen lär häller kunna komma ifrån sanningen i det
påståendet, att ett pänningstreck alltid är och blir rent
godtycke. Det tjänar till intet att, såsom riksdagens kon-
stitutionsutskott på sista tiden gjort, försöka ge detta poli-
tiska streck ett sken af grund och rättvisa genom att ur
äldre utskottsbetänkanden sammanföra några gamla godtköps-
uttryck, sådana som att de som stå under strecket "lefva
under förhållanden, som hvarken kunna lämna tid och håg
öfriga för ett själfständigt deltagande 1 det politiska lifvet,
ej häller framkalla den insikt och erfarenhet, förutan hvilka
rättighet till deltagande i rådslagen om fosterlandets an-
gelägenheter icke bör ifrågakomma”. Om de här anförda
orden, hämtade ur 1888 års konstitutionsutskotts betänkande,
skola hafva någon värklig mening och betydelse, så kan
det icke vara någon annan än den, ätt det politiska pän-
ningstrecket skall vara en ersättning för ett politiskt
bildningsstreck och tillika tjäna som måttstock på med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
