Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Pänningstrecket eller det s. k. politiska strecket - 7. 1885 års undersökning rörande den politiska rösträtten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
; då
i
ä
Ed
ä
-
|
ä
FYR RR SEN
1885 ÅRS UNDERSÖKNING RÖRANDE DEN POLITISKA RÖSTRÄTTEN. 19
borgarnas politiska själfständighet. Talet om pänningen
såsom mått på den politiska själfständigheten torde helt
och hållet kunna lämnas ur räkniogen; med den slutna
valsedeln i hand lär 500-kronorsmannen eller den som har
ännu lägre årlig inkomst kunra uppträda lika själfständigt
som tt. ex. den högt aflönade ämbetsmannen. I fråga om
det politiska pänningstrecket som ersättning för ett politiskt
bildningsstreck gäller återigen hvad som förut blifvit sagt
i detta kapitel.
Konstitutionsutskottet själft har, till och med på senare
tider, måst erkänna pänningstreckets godtycklighet. 1889
ärs konstitutionsutskott, hvars sammansättning var i det
närmaste densamma som 1888 års, säger bland annat:
"Utskottet vill icke bestrida, att hvarje på förmögenhets-
förhållanden fotad begränsning för utöfvande af medborger-
liga rättigheter kan vara i viss mån godtycklig, då den
icke framgår ur någon allmängiltig princip, hvarför utskottet
icke häller kan påstå, att just de nu gällande censusbestäm-
melserna äro de enda riktiga och med representationens
ändamål mest öfverensstämmande”. Man kan efter ett
dylikt uttalande af utskottet endast förvånas öfver att det
så halsstarrigt fasthåller vid det nuvarande pänningstrecket,
som det gjort särskilt under hela den sista riksdagsperioden
(riksdagarna 1888, 1889, 1890).
Förklaringen till såväl konstitutionsutskottets som hela
riksdagens hållning i den politiska rösträttsfrågan på senare
tiden ligger emellertid ganska nära tillhands. Man be-
höfver icke ens läsa mellan raderna i konstitutionsutskottets
betänkanden för ”att finna den. Hittills hafva vi endast
hört förevändningarna och de vackra talesätten; i det föl-
jande kapitlet skola vi lära känna de våärkliga afslagsskälen.
72. 1885 års undersökning rörande den politiska
rösträtten.
I början af 1880-talet visade sig andra kammaren
särdeles benägen för en utsträckning af den politiska röst-
rätten. Vid tre riksdagar å rad, åren 1880, 1881 och
1882, beslöt andra kammaren en sänkning af de i 8 14
R. O. angifna förmögenhetsvilkoren för politisk rösträtt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
