Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. 1885 års undersökning rörande den politiska rösträtten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
or BRN MORE Ko narin a NRA TS eeRErea oe SA ERNER HANENS 1
ANNE AASMERESSTA Oase se a a osm Ren FS AR RN tr Ar SA a RET RTR TA ng
RT Orre <a raden AA SORIN RETT 4 AE
FöVrENEnA RER AKAN FISEN SERENA RS rn =
porer mA NON FORRE TIA
- ön tAG PE a = FARINA BE DAN
a
Mt dreeteredieta
FN
Rey DENA
20 DEN POLITISKA RÖSTRÄTTEN.
jämt hälften. Första kammaren sade emellertid alltjämt
ett bestämt nej härtill. Konstitutionsutskottet var vid denna
tid delat i två hälfter: männen från andra kammaren reform-
vänliga och de från första kammaren reformfientliga.
År 1884 beslöt riksdagen att anhålla hos regeringen,
att den skulle låta utarbeta en statistisk utredning rörande
värkningarna af en större eller mindre nedflyttning af de
1 I 14 RB. O. föreskrifna gränserna för valrätt till andra
kammaren. Materialet till denna utredning insamlades
under hösten 1885, och utredningen, om hvilken det kan
sägas, att den gaf både mer och mindre än riksdagen
begärt, förelåg afslutad till 1888 års riksdag.
Man kunde vänta sig att de reformplaner, till hvilka
tecken visat sig vid årtiondets början, nu skulle återupp-
tagas med ökad kraft. Om man endast afser rösträtts-
motionernas mängd, visar sig också en betydlig stegring.
På den sista riksdagsperioden 1888—90 komma icke mindre
än sammanlagt 20 politiska rösträttsmotioner mot 24 dylika
under alla de sju föregående riksdagsperioderna efter repre-
sentationsförändringen (1867—987). Inom konstitutionsutskot-
tet och riksdagens kamrar har reformifvern däremot svalnat
högst betydligt. I konstitutionsutskottet är det numera
endast någon enstaka reservant som vågar sig på att före-
slå — 700-kronorsstreck, och i andra kammaren har den
forna majoriteten, som år 1882 utan votering biföll 800-
kronorsstreckets sänkande till 400 kronor, försvunnit.
1883 års konstitutionsutskotts betänkande upplyser
fullt tydligt om anledningen till denna omkastnivg i sin-
nena. Den statistiska utredningen visar, att den yrkesgrupp,
som skulle hafva jämförelsevis minsta fördelen af rösträttens
tfrågasatta utsträckning, är gods- och hemmansägarnes, och att
den yrkesgrupp, som har mest att vinna därpå, är arbetarnes
grupp. Detta är, i något sammanträngd form återgifvet,
det tydliga språk som föres i det nämda betänkandet.
Den af statistiska centralbyrån i två omfångsrika häf-
ten lämnade utredningen går ej längre än till att utreda
värkningarna af ett borttagande eller en större eller mindre
sänkning af de förmögenhetsfordringar utöfver det kom-
munala pänningstrecket, som $ 14 R. O. stadgar för po-
litisk fullmyndighet. 500-kronorsstreck i stället för det
nuvarande 800-kronorsstrecket är den längst gående reform,
som denna utredning tänkt sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
