Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Utskylds-, flyttnings- och bostadsstrecken - 9. Den politiska rösträttsfrågans historia i sammandrag 1866—1890
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
——L RER
RER mm —— —
30 DEN POLITISKA RÖSTRÄTTEN:
män, som visserligen fylla nödiga förmögenhetsvilkor både
if för kommunal och för politisk rösträtt, men icke äro bosatta
(mantalsskrifna) i den kommun, där de äga kommunal
rösträtt. Afven häri ligger en tydlig orättvisa, hvilken
det icke borde vara svårt att afhjälpa.
2 gm 08
Samtliga de i detta kapitel behandlade vilkoren eller
strecken skulle allra bäst undanrödjas genom att göra den
politiska rösträtten alldeles oberoende af den kommunala.
Det är intet land, som har så invecklade, för att icke säga
tilltrasslade politiska rösträttsförhållanden som vårt, och
detta tack vare denna sammankoppling af kommunal och
politisk rösträtt. Skola kommunal och politisk rösträtt för-
bindas med hvarandra, så är det dock rimligare att såsom
i Norge och Danmark den kommunala rösträtten grundas
på den politiska och icke tvärtom. Politisk rösträtt bör
endast hvila på grundlagens bestämmelser och icke såsom
hos oss på en mängd andra lagar och förordningar: kom-
munallagarna, bevillningsförordningen, mantalsskrifnings-
förordningen, och hvad ännu värre är, på våra taxerings-
nämders beslut och protokoll i hvarje särskilt fall.
p ESNEEUD EON
” 4 RN RAR
on RRD AE FRAN
AMRA AK WE Derr TE ITIS ÅL RN Fäg s
i
å
d
RN
i
ä
i
9. Den politiska rösträttsfrågans historia i
sammandrag 1866—1890.
Vår nuvarande riksdagsordnings skapare, förre stats-
frinistern Lowis De Geer far under de öfverläggningar,
som år 1865 föregingo denna grundlags antagande, bland
annat yttrat: "Enligt det hvilande förslaget är den andra
kammaren gjord så litet demokratisk som det varit möjligt,
för att kunna hoppas under nuvarande förhållanden få den
godkänd af allmänna tänkesättet."”’
«Den andra kammaren är gjord så litet demokratisk
1 som det varit möjligt," — med en dylik bekännelse för
ögonen, afgifven af den som skrifvit gränserna för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
