Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Den politiska rösträttsfrågans historia i sammandrag 1866—1890
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AA org
ww
-”
DEN POLITISKA RÖSTRÄTTSFRÅGANS HISTORIA 1866—1890. 31
politiska rösträtten i vårt land, må ingen undra öfver det
med hvar dag stegrade ropet, de med hvar dag växande
fordringarna på borttagande eller sänkande af vissa af de
gränsbestämmelser eller streck, som skilja politiskt myndiga
och politiskt omyndiga medborgare från hvarandra.
Det allmänna tänkesättet fordrar för visso en politisk
rösträttsreform, fast riksdagens första och på senare tiden
äfven dess andra kammare säger nej till hvarje, äfven det
anspråkslösaste yrkande i den vägen.
Det är förut omtalat hurusom icke mindre än 44
motioner, afseende sänkning eller borttagande af det poli-
tiska pänningstrecket, blifvit väckta i riksdagen sedan
representationsförändringens tid. Af dessa 44 motioner
hafva 6 påyrkat s. k. allmän rösträtt, 10 det politiska
streckets sänkning till fullkomlig jämnhöjd med det kommu-
nala och 24 en mindre sänkning; af de sistnämda 24
motionerna hafva icke mindre än 21 påyrkat det politiska
inkomststreckets, 800-kronorsstreckets, sänkande till jämn-
höjd med det kommunala inkomststrecket, 2 hafva påyrkat
600-kronorsstreck och 1 motion 700-kronorsstreck. 2 rootio-
ner hafva begärt värkställande af en statistisk utredning
och 2 andra motioner, båda väckta vid 1890 s$rs riksdag,
att riksdagen skulle ingå till regeringen med skriftlig hem-
ställan om utarbetande och framläggande af förslag till
politisk rösträttsreform.
Af alla dessa 44 motioner har en enda ledt till något
resultat. Resultatet föreligger i den af statistiska central-
byrån utarbetade utredningen, hvilken — såsom kap. 7
af denna skrift framhåller — åt de tre senaste årens
riksdagar lämnat ett om också besynnerligt slags skäl att
afslå hvarje reformyrkande.
I samma andra kammare, som i början af 1880-talet
vid tre riksdagar å rad med stigande majoriteter beslöt en
sänkning till jämt hälften af nuvarande politiska pänning-
census, afslås nu hvarje reform och detta så godt som utan
all. diskussion från nejherrarnas sida. Åtminstone tiga de
ledande männen ibland dem — af det naturliga skäl att
de annars skulle komma att slå sig” själfva för mycket på
munnen. Ty det är att märka, att män sådana som Liss
Olof Larsson, A. P. Danielson, Jöns Rundbäck m. fl. till-
hört dem som ifrigast och bestämdast uttalat sig för den i
början på 1880-talet af andra kammaren biträdda reformen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
