Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Den politiska rösträttsfrågans historia i sammandrag 1866—1890
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EEE RNE AE
ARS RER Or AT ana ER or Än nr rn
32 DEN POLITISKA RÖSTRÄTTEN.
Äfven på detta område har ett nytt system på senare tider
gjort sig gällande.
Medan reformarbetet sålunda visar en betänklig till-
bakagång inom riksförsaralingen, har en betydande agita-
tion för en politisk rösträttsreform vuxit fram rundt omkring
i vårt land. Denna agitation har till sitt fältrop: allmän
rösträtt. Den vill göra till en värklighet hvad som redan
konstitutionsutskottet vid 1809—10 års riksdag ansåg som
första vilkoret vid en representationsförändring.
I vårt århundrade hafva de flesta europeiska stater
genomfört betydande reformer på den politiska rösträttens
område. Allmän rösträtt har blifvit införd i två stora
kulturstater Frankrike och Tyska riket och efter deras före-
döme i många andra stater, senast Spanien. Britiska riket har
från en ståndpunkt, lägre än Belgiens nuvarande, genom
tre stora valreformer (1832, 1867 och 1884) höjt sig till
nära nog allmän rösträtt. Andra stater, såsom Italien,
Österrike, Nederlanden och Norge, hafva visserligen tagit
steget mindre fullt ut, men dock utsträckt den politiska
rösträtten ganska betydligt på senare tider.
Sverge har däremot icke företagit den minsta ändring
i de mycket begränsade bestämmelser om valrätt till andra
kammaren, hvilka blefvo stadgade vid representationsför-
ändringen. s
I vårt land vänta fortfarande nära en million myndiga
män och alla till myndig ålder hunna kvinnor på sin rätt
att hafva ett ord med i laget i fråga om den s. k. folk-
valda kammarens sammansättning. Och få de män, som
under den sista tiden bildat majoriteten inom Sverges riks-
dag, göra sin vilja gällande, kommer deras väntan utan
tvifvel att bli lång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
