Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrika Bremers sådd i
Finland.
Föredrag av Annie Furuhjelm.
Fredrika Bremer-staty-kommitténs
föreläsningsserie fick genom fröken Annie
Fu-ruhjelms fängslande föredrag den 15
januari om ”Fredrika Bremers sådd i
Finland” en högtidlig och stämningsfull
avslutning, och Vetenskapsakademiens hörsal
var fylld av en talrik och representativ
publik.
Talarinnan inledde sitt föredrag med att
erinra om hur banbrytande kvinnorörelsen
varit i skilda länder och hur den, trots hån
och förlöjligande, gått segrande fram och
till och med nått Harems kvinnor. I
Finland hade den alla förutsättningar att
vinna genklang och fröken Furuhjelm anknöt
sitt föredrag till tre personer, var och en
representerande olika skeden i
kvinnorörelsen. Först uppehöll sig talarinnan vid
Fredrika Runeberg, skaldens maka, som på
både fädernet och mödernet härstammade
från Sverige. Ehuru strängt upptagen av
sin husliga gärning, hade Fredrika
Runeberg ett personlighetskrav, som hon måste
göra gällande, nämligen sin
konstnärsgär-ning, och från början hade hon att kämpa
mot svårigheten att stå i skuggan av ett
stort namn. Runeberg uppmuntrade dock
sin hustru till litterär verksamhet och år
1856 publicerade hon ”Teckningar och
drömmar”. Trots hennes lyckliga äktenskap
vilar det något tungt och tragiskt över vad
hon skriver, beroende på att hon var starkt
medveten om kvinnans undanskjutna
ställning i samhället, och när Herthastriden
blossade upp även i Finland, undvek
Fredrika Runeberg att yttra sig offentligt,
emedan hon alltför ofta hört, att det var
opassande for kvinnor att offentligt uttala sig
i dagens frågor. Men hon hävdade städse
kvinnans ”rättighet och skyldighet att vara
en självansvarig* människa”. De sista 13
åren av sitt liv ägnade hon åt att med upp*
offrande Ömhet vårda Runeberg under hans
sjukdom.
Om Fredrika Runeberg kan liknas vid ett
mörkt mollackord, så verkar däremot
Ade-laide Ehrnroot som en jublande
stridsfanfar. Tidigt vaknade hos henne det säregna
och oppositionella, som är ett grunddrag i
hennes natur. Om allt har hon en kritisk
och självständig mening. Adelaide
Ehrnroot blev för Finland vad Fredrika Bremer
var för Sverige och i hennes berättelser
spåras alltid en viss tendens, vilken
stundom* gör sig gällande på det konstnärligas
bekostnad. Det som gjorde henne till en
märkeskvinna var hennes oförskräckta mod
och polemiska läggning. På hennes tid
stodo också måhga reformer på
dagordningen och friska vindar blåste över landet.
Adelaide Ehrnroot pläderade för
målsmanskapets avskaffande och var en av de första,
som förfäktat tanken på politisk rösträtt
för kvinnor. År 1882 inlämnades till
lantdagen en petition om att gift kvinna skulle
få rå om sin arbetsförtjänst och hon tog
allvarligt itu med bondepartiet för deras
ställning till frågan, som först 1889 gick
igenom.
Nar Adelaide Ehrnroot år 1896 fyllde 70
år, blev hon föremål för en varm hyllning,
och hon var den första kvinna i Finland,
som hedrades med en medborgerlig fest.
Hon var ett tidsandans språkrör och med
henne bortgick en av Finlands märkligaste
kvinnor.
Den tredje av pionjärerna, Minna Canth,
är inte mycket känd i Sverige, därför att
hon skrev på finska, men hon representerar
det modernaste Finland. Gift med lektor
Johan Canth började hon sin litterära
verksamhet med att skriva artiklar i mannens
tidning och gjorde sig därigenom bekant
Sedermera övergick hon till att skriva sam*
hällsdramer, som uppfördes på den finska
nationalteatern och i ”Arbetarens hustru”
ger hon en bild av proletariatets liv. Hon
JCvinnofrågor inför Riksdagen.
Frågan om bättre ställning för kvinnor
i statens tjänst frambäres av
finansministern, friherre Adelswärd, som förordar en
”ny högre avlöningstyp för kvinnliga
biträden hos ämbetsverk och myndigheter”.
Inom statsförvaltningen förekomma, heter
det, för kvinnor lämpade arbetsuppgifter,
som äro högre kvalificerade än dem som i
allmänhet tillkomma kvinnliga biträden, och
för vilka under närvarande förhållanden i
regel anlitas manlig arbetskraft, som är
dyrare utan att därför vara bättre, Skulle
man skrida till en omläggning så är det
inte något så alldeles oprövat man inlåter
sig på, ty redan nu ha i vissa ämbetsverk
en del mer maktpåliggande arbete
övertagits av kvinnor, varför det närmast är
fråga om att åt kvinnor som redan äro i
statens tjänst sysselsatta med dylikt arbete
bereda en avlöning och tjänsteanställning som
skäligen svara mot arbete och betydelse av
dess goromål. För närvarande är det
endast tre ämbetsverk, inom vilka man har
behov av dylika befattningar, nämligen
arméförvaltningen, socialstyrelsen och
kommerskollegium. Begynnelselönen skulle bli
1,200 kr. och slutlönen 2,000 kr.
Befattningarna skola tillsättas med konsistorial och
ledigförklaras genom kungörelse.
Hr Fredrik Berglund har motionerat om
att* kvinnliga advokater få ingå äktenskap.
Hr Berglund föreslår med hänvisande till
kvinnornas allt oftare förekommande
inträde på den juridiska banan, sådan
ändring i rättegångsbalken att gift kvinna,
oavsett bestämmelsen om mannens
måls-mansrätt för hustru vid domstol eller hos
annan laga myndighet får föra egen eller
annans talan.
Friherre Palmstierna hemställer i en i
Andra kammaren väckt motion om
skrivelse till K. M:t med begäran om utredning
angående vilka åtgärder som från det
allmännas sida böra vidtagas för att dels i
tätare bebyggda orter, industrisamhällen
o. dyl., bereda mindre bemedlade
barnsängs-kvinnor jämte nyfödda barn tillfälle att vid
tiden omkring förlossningen erhålla tjänlig
och kostnadsfri vård utom hemmet å för
ändamålet anordnad plats, dels i Övrigt
genom direkt understöd, utgående såsom
ersättning för direkta omkostnader vid
förlossningar i hemmet, tillförsäkra mindre
bemedlade barnsängskvinnor jämte nyfödda
barn den vård, som dessa till befordrande
av släktets sundhet och halsa behöva.
Under senare tid har, yttrar motionären i
motiveringen till sitt yrkande, insikten om
att ett folks lycka och välstånd
huvudsakligen beror av om släktet självt är sunt
och friskt lett till åtgärder att skydda de
var den första kvinna, som riktade sin
kritik mot det borgerliga samhället och
påpekade, att arbetarklassens kvinnor hårdast
drabbas av lagarnas orättvisor.
Fröken Furuhjelm avslutade sitt
intressanta föredrag med att betona, att
kvinnorna i Finland under ofärdstiderna fått
stå vid männens sida. Alla skulle vara
med och det frågades inte efter man eller
kvinna. Därför gav mannen henne också
medborgarrätt, och först i den stund alla
gjordes medansvariga i Finlands öde, kan
man säga, att Fredrika Bremers skörd
mognade.
D:r Lydia Wahlström framförde Fredrika
Bremer-staty-kommitténs tack för det
utmärkta föredraget, och meddelade därefter
att kommittén av finska kvinnoförbundet
”Unionen” fått mottaga 153 kr. som gärd
åt Fredrika Bremers minne.
Aftonen avslutades med några sånger,
själfullt tolkade av grevinnan Mannerheim
och som extranummer gavs Pacius ståtliga
”O barn av Hellas”, som gjorde ett
synnerligen starkt intryck på publiken.
G. H, E.
unga och ge dem nödig motståndskraft och
duglighet för det livsarbete, som väntar.
Jag vill särskilt hänvisa till vad kommuner
och enskilda i detta avseende redan
uträttat med småbarnshem, barnkrubbor,
mjölkdroppar, arbetsstugor,
uppfostringsanstalter, barns j ukhus och annan barna
vårdsverksamhet. Emellertid måste arbetet för
det unga släktets värnande börja på ett
mycket tidigt stadium. Redan innan barnet
kommit till världen behöver den havande
modern underkastas en omvårdnad, söm
sätter henne i stånd att föda ett duktigt barn.
Detta har man även uti ett avseende tagit
sikte på, då vid 1912 års riksdag genom
utan-ordnande av ett anslag å 25,000 kr. till
sjukkassor, vilka lämna moderekapsunderstöd,
utpekades nödvändigheten av att bereda de
havande kvinnorna sådan ekonomisk
lättnad, att de vid tiden omkring bamsbörden
icke skulle till skada för sig själva och
barnet behöva ägna sig åt det direkta
löneår-betet.
Härmed har man likväl endast berört den
ena sidan av saken. Skall modern kunna
genomgå havandeskapet på ett sätt, som ger
största säkerhet för barnets välfärd, ar det
icke endast önskvärt, att hennes
förvärvsarbete upphör och erforderlig vila beredes,
utan viktigt ar även, att hon erhåller de
upplysningar, vilka medföra, att vilotiden
väl utnyttjas, och sådan vård, att barnets
framfödande underlättas. Man har
följaktligen endast delvis uppnått, vad man
åsyftat, om intet annat göres än att lämna
ett med sjukdagar utgående
moderskapsun-derstöd.
Den andra sidan av saken —
tillförsäkrandet av god vård — bör tillkomma, för
att betingelserna att bringa ett sunt släkte
till världen må, så långt ske kan, bli
uppfyllda.
Hr Lindhagen har väckt motion om
barn-uppfostringsbidrag från det allmänna och
önskar att
fattigvårdslagstiftningskommit-téen och lagberedningen måtte få i
uppdrag att verkställa utredning om
lagstiftning varigenom till ogift moder, övergiven
och frånskild hustru underhållsbidrag för
barn utbetalas av det allmänna, utan att
ett hänvändande behöver ske genom
fattigvården och utan att bidraget anses som
fattighjälp.
Samma motion har i Första kammaren
väckts av hr §erglund från Stockholm.
Hr Lindhagen påpekar i en motion i
Andra kammaren att man vid de nya
löneregleringarna för statens verk alldeles
glömt bort städerskorna och yrkar
utredning i vilka fall och under vilka
förutsättningar de böra tillerkännas fast
anställning eller åtminstone vissa skäliga med
fast anställning förbundna förmåner, såsom
rätt till sjukhjälp, semester eller pension.
Till bemötande av ett av de flitigast
använda antirösträttsargumenten hava
kvinnorna i staden Broken Hill i Australien
publicerat följande siffror: Folkökningen i
Broken Hill var 1912 39 pr 1,000, den
högsta för alla städer i världen av motsvarande
storlek. Ingångna äktenskap voro 12 pr
1,000 eller 23 procent högre än Canadas och
63 procent högre än medelsiffran för
Europa, Dödlighetssiffran var 14 pr 1,000,
vilket är lägre än i alla Europeiska stater med
undantag av Nederländerna, Norge, Sverige
och Danmark. Den jämförelsevis höga
dödlighetssiffran förklaras genom ett antal
svåra gruvolyckor.
Vid de senaste tyska valen tillföllo 49
procent av alla avgivna röster det
socialdemokratiska partiet, i Finland 43 procent. Om
siffrorna varit de omvända skulle
kvinnorösträttens motståndare möjligen kunnat
haft fog för sitt påstående, att
kvinnorösträtten spelar makten i händerna på
socialdemokraterna.
Opinionsmfite i Folkets has.
Socialdemokratiska kvinnornas
samorga-nisation anordnade söndagen den 25 januari
ett opinionsmöte för kvinnans politiska
rösträtt i Folkets Hus’ A-sal.
Efter några inledande sångnummer,
utförda av en damkör, bestegs estraden av
fru Elisabeth Waern-Bugge, som inledde sitt
föredrag ”Inför Jerikos murar** med att
erinra om hur länge det kan dröja innan de
som mest tryckas av missförhållandena i
samhället äntligen resa sig mot
orättvisorna. Innan en sanning omfattas av
mängden uppstå först de siare, vilkas ord ge
uttryck åt det stumma lidandet i mångas
bröst och sedan milstolpe efter milstolpe
uppnåtts, återstår den sista striden som
alltid blir den hårdaste, därför att
motståndarna känna marken vackla under sina
fötter. Vid den punkten stå kvinnorna nu
i sin kamp för frihet, jämlikhet oeh
broderskap, som icke kan föras till seger annat än
genom den politiska rösträtten och
valbarheten.
Talarinnan övergick därefter till att
bemöta alla de skäl och invändningar som
begagnats i striden mot den kvinnliga
rösträtten och dröjde först vid den Widellska
utredningen, som icke kunnat påvisa några
nackdelar av kvinnorösträttens vérkningaT
i de länder där den blivit genomförd, men
där man väl begagnat sig av de statistiska
siffrorna på ett missvisande sätt. Efter att
ha bemött Första kammarens ohållbara
fraser om att kvinnan icke bör besudlas
av politikens smuts, samt unghögerns
ologiska resonnemanger angående
suffraget-ternta och värnplikten, framhöll fru Bugge
det glänsande sätt på vilket kvinnorna,
genom att i hundratusental teckna sina namn
på listorna, jävat påståendet att de skulle
sakna politiskt intresse.
När propositionen nu åter framlägges för
riksdagen hoppades talarinnan, att man
skulle slippa höra de gamla söndertuggade
argumenten. En flik av förlåten lyftes
genom hr Thyréns inlägg i remissdebatten.
Han tvivlade inte på att kvinnorösträtten
skulle genomföras, men han undrade om
det vore lämpligt nu? Alltså en annan syn
på tingen än för två år sedan, då hr
Thy-rén hoppades att den aldrig skulle bli
genomförd.
Talet om statsnyttan och omsorgen för
kvinnan ansåg talarinnan endast vara
högst ämda fraser utan andemening. Varken
nattarbetslagen eller folkpensioneringen
vittna om något ansvar för kvinnan, utan
hävdar fastmer påståendet att den som är
röst-rättslös även är rättslös.
För kvinnorna väsentliga frågor såsom
äktenskapslagen, reglementeringsfrågan,
oäkta barns och ogifta mödrars rätt
komma inom en snar framtid till behandling i
riksdagen och följderna av dessa
lagstiftningsåtgärder komma att gripa djupt in
i folkets liv. Statsnyttan kräver
kvinnornas medverkan i dessa frågors lösning.
Samhällets uppgift är att tjäna en högre
kultur. Dess nuvarande grundval är den
råa tillvaroskampen, där de smärre
individerna skoningslöst offras av de
kraftigare, men den moderna sociologien rör sig
med andra faktorer, nämligen ett
fördjupande av den egoistiska
självbevarelsedriften till att även omfatta kampen för
andras tillvaro. Hos kvinnan är just denna
medkänsla för de svagare nedlagd och
omsorgen för hela mänskligheten kräver
hennes medverkan.
Lyckas vi övertyga femton riksdagsmän
om nödvändigheten därav, får nästa
riksdag bevittna grundlagsändringen, och fru
Bugge avslutade sitt väckande och
intressanta föredrag med att betona hur viktigt
det är att övertyga dessa män, vilka ha
Sveriges kvinnors väl eller ve i sina
händer.
Sedan applåderna efter fru Bugges
föredrag tystnat, talade riksdagsman Sven
Persson om ”Likställighet och rättvisa”, under
E. Hults Kvinnliga IltbildningssWa
•(f. d. Villa Holt, Kneippbaden)1
börjar den. l:sta Februari. Ämnena äro Husmoderskurs med enklare och finare matlagning.. Skicklig kokfru
undervisar i den finare matlagningen. Examinerad lärarinna i den enklare samt i teori. Övriga ämnen äro
Sång, Musik, Målning, Språk (infödda lärarinnor), Konstslöjd, Kläd- oeh Linne sömnad, Handarbeten,
Samaritkurs. Alla ämnen äro valfria. OBS .1 Den enda skola i Stockholm med helpension och där eleverna samtidigt
ha ett gott hem. Unga flickor, som skola vistas i Stockholm, mottagas i helpension. Skolan är inrymd i ett
nytt modernt hus invid Strandvägen. Begär prospekt, vari utförliga upplysningar lämnas oeh där referenser
av föräldrar till från skolan utgångna elever finnas intagna.
Adr. E. HULTS KVINNUGA UTBlbPNINGSSKObA, ArtiUerig. 0,2 fr., Stockholm. K. T. 11886. A. T. 28940.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
