Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r} 20
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
3
Kvinnans politiska rösträtt i Norden.
––––––––-Gfiess fandvirzri/nyar/-
FINLAND NORGE DANMARK ISLAND
1906 19 07 ii 1915 1915
SVBRIGE
För nu jämt ett år sedan
tillerkändes Danmarks och Islands kvinnor den
medborgarrätt de så länge kämpat för
och tågade fram i ledet, där systrarna
i Finland och Norge redan stodo. De
tågade förbi de svenska kvinnorna —
de enda efterblivna i Norden — och att
I dessa då ej fingo sluta sig till de
öv-! riga ländernas kvinnor, var nog den
enda malörtsdroppen i segerbägarn.
Vem kan i detta nu säga oss med
vilka siffror det år skall betecknas, då
svenska kvinnor få utbyta, väntans
mörka fana med det frågande "När?",
mot segerns ljusa standar? Kunna vi
kvinnor påskynda denna stund? Ja,
förvisso. Motståndet måste brytas, och
den dag vi stå eniga i
rättfärdighets-kravet — den dagen sker undret.
Men till dess intet stillestånd, ingen
vila, förrän målet vunnits — detta mål,
som blott är medlet att öppna det
framtidens land. där arbetet för
gemensamma syften, i gemensam strävan, utföres
av man och kvinna gemensamt.
Upp till kamp för detta mål!
Frågan om kvinnas
valbarhet till landsting
har ånyo varit uppe1 vid årets
riksdag och fallit på Första kammarens
motstånd. Förslaget var upptaget i en
motion i Andra kammaren av hrr
Hal-lén (soc.-dem.) m. 11. tillika med en del
förslag till förändringar i
bestämmelserna angående kommunal rösträtt.
Denna behandlades av
konstitutionsutskottet tillsammans med ett par andra
motioner — av hrr Kvarnzelius (lib.)
m. fl. i Första kammaren och en
därmed likalydande av hrr Eden (lib.)
m. fl. i Andra kammaren, — som också
rörde den kommunala rösträtten. De
liberala utskottsledamöterna
understödde hr Hallens motion i vad den
gällde valbarhet för kvinna till
landsting.
Nu iir emellertid antalet
högerledamöter i konstitutionsutskottet lika stort
som antalet civ de båda
vänstergrupperna tillsammans, vilket gör, att när
vänster och höger stå eniga mot
varandra — något som ej ii v ovanligt i
konstitutionella frågor — så far
lotten avgöra vad som blir utskottets
beslut och vad som blir reservation.
Medan lotten denna gång bestämde,
att de andra krav, varom
vänstergrupperna förenat sig, borttagandet av den
graderade skalan ni. m., tillstyrktes av
utskottet, så avgjorde lotten att
frågan om kvinnas valbarhet till
landsting avstyrktes av utskottet med
samma personer som reservanter, vilka
dikterat det föregående beslutet.
Utskottet förklarar således endast, att
det "finner ej den föreslagna,
förändringen av något behov påkallad och
hemställer förty om avslag å motionen
härutinnan". Någon annan motivering
förekommer ej.
Huvudintresset vid debatten i
kamrarna vände sig huvudsakligen
omkring frågan om den 40-gradiga ska-
lans slopande, medan frågan om
kvinnas valbarhet till landsting endast
flyktigt berördes.
Hr Mauritz Hellberg påpekade dock
i Första kammaren efter ett
avslagsyrkande av hr Clason, att det är
obegripligt, varför kvinnan ej skall vara
valbar till landsting, då hon är valbar till
stadsfullmäktige i de stora städerna
och i denna egenskap utövar direkt
rösträtt’ till Första kammaren. Att
döma av tidningsreferaten (de tryckta
protokollen över kammarens
förhandlingar äro, då detta skrives, ej
utkomna) torde ingen högernian svarat på
detta vädjande till deras logik.
Våra motståndare tyckas numera,
när det gäller utvidgning av kvinnans
medborgarrätt, ha övergått till clen
po-| sitionen att endast förklara föriin
driii-j gen ej av behovet påkallad och så säga
■ nej utan att fråga efter några sakskäl.
Då landstingens huvuduppgift är att
sköta länets gemensamma
angelägenheter, vilka avse den allmänna
hushållningen, såsom hälsovård och
undervisning m. m., så kan tyckas, att
denna uppgift, till huvudsaklig del
omfattar områden, där man redan erkänt
betydelsen av kvinnornas medverkan,
varför motståndet på denna punkt är
dess mer obegripligt. Inte borde väl den
omständigheten, att landstingen välja
ledamöter till Första kammaren
kunna verka så avskräckande på högern, I
då det omöjligen kan inverka på parti- |
fördelningen inom landstingen, om
någon kvinna blir vald, eftersom
kvinnorna i alla fall ha rösträtt till
landsting. Principen att kvinnan ej bör ha
någon politisk rösträtt är, som hr
Hellberg påpekade, uppgiven i alla fall,
eftersom hon är valbar till
stadsfullmäktig i de städer, som ej deltaga i
landsting, utan själva utse ledamot till
Första kammaren.
I Andra kammaren bifölls motionen
utan votering.
Kvinnorösträtten
världsrörelse.
en
1869 är det första verkliga
märkesåret i kvinnorösträttens historia. Då
erhollo nämligen kvinnorna i
dåvarande territoriet Wyoming politisk
rösträtt, vilken rätt ytterligare stadfästes
år 1890, då Wyoming som stat upptogs
i det nordamerikanska statsförbundet.
Tre närbelägna stater följde snart
efter: Colorado 1893, Utah 1895 och Idaho
1896. Härefter dröjde det ända till 1910,
innan någon ny stat följde exemplet,
men efter detta år har takten varit så
mycket raskare. 1910 infördes
kvinnorösträtten i Washington, 1911 i
Califor-nieii, 1912 i Oregon, K ansas och
Arizona, 1913 i territoriet Alaska samt
(partiell t) i Illinois. Detta senare är
särskilt betydelsefullt, då Illinois är den
första rösträttsstatcn öster om
Mississippi och omöjligt kan räknas till
"vä-s te r n s halv c i v il i s e r ad e 11 y by ggare s t a
-ter", dit våra motståndare bruka
hänföra de övriga. Vidare ha vi Montana
och Nevada 1914, alltså 8 stater och 1
territorium under loppet av 5 år.
Till kvinnorösträttens landvinningar
i Amerika få vi även räkna, att den
under de tre första månaderna av 1916
införts i tre av C anad-as provinser,
nämligen Manitoba, Alberta och
Sas-kaicJieican.
I jämbredd med Amerika går
Australien fram på kvinnorösträttens väg.
Först kommer här Nya Zeeland, där
kvinnorna erhöll o politisk rösträtt 1893.
Så följde 1895 Syd-Australien, 1900
Vast-Australien, 1902 Nya Syd-Wales,
1903 Tas manien, 1905 Queensland och
1908 Victoria. Av dessa ha
Syd-Australien och Tasmanien även infört
valbarhet för kvinnorna. Samma förhållande
råder inom det australiska
statsförbundet, där kvinnorna 1902 erhollo politisk
rösträtt och valbarhet.
Vi in da vi oss nu till Europa, möta
vi där allra först ön Man, belägen
mellan Irland och England, visserligen
hörande under det senare landet, men
styrd av sina egna lagar. 1880 erhollo
de kvinnliga, husägarna diir politisk
rösträtt, och 1892 utvidgades denna rätt
till att omfatta alla kvinnliga
skattebetalare.
F. ö. är det de nordiska länderna, som
i Europa gått i spetsen. I Finland
tillerkändes 1906 politisk rösträtt och
valbarhet åt alla kvinnor, gifta och ogifta,
som fyllt 24 år och betala 1 mk =
70 öre i skatt. Som n:r 2 kommer Norge,
där kvinnorna 1907 erliöllo politisk
rösträtt och valbarhet pä samma
villkor, som gi il Ide för deras kommunala
rösträtt (denna omfattade de kvinnor,
som fyllt 25 år och som själva eller
genom sina män betalade skatt för en
inkomst av 300 kr. på landet och 400 kr.
i stad). 1913 erliöllo kvinnorna slutligen
politisk rösträtt och valbarhet på
samma villkor som män.
Slutligen ha vi att nämna Danmark,
där kvinnorna 1915 erliöllo politisk
rösträtt och valbarhet på samma
villkor som män. Hit hör även att samma
rättigheter samma år tillerkändes
kvinnorna på Island.
Sedan år 1904 är rösträttsarbetet
bland kvinnorna i hela världen
organiserat i en internationell
kvinnoröst-rättsallians, International Wornaii
Suff-| råge Alliance. Den bildades 1904 på en
| kongress i Berlin, och dess ordförande
| liar alltifrån början varit inrs Carrie
Chapman Catt, som med aldrig
svikande takt och klokhet lett dess öden. Vid
den första kongressen voro 10 länder,
bland dem Sverige, representerade; f. n.
ii ro rösträttsföreningar i 26 länder och
5 världsdelar anslutna till alliansen.
Även bland männen har bildats en
internationell sammanslutning föfc
k v i n n o r ö s trä t ten, Me n \s Inte r national
Alliance for Women’s Suffrage, bildad
år 1911 vid rösträttskongressen i
Stockholm. Dess ordförande är sir John
Coekburn, f. d. premiärminister i
Syd-Australien, och 12 länder ii ro anslutna
till densamma.
Till sist kan nämnas att politisk
röst-| rätt för kvinnor är en av
program-| punkterna även hos de båda stora
internationella kvinnosammanslutningarna International Council of Women
med dess underavdelning i Sverige
Svenska kvinnornas nationalförbund,
samt Vita bandet
Jns Suffragii,
organ för den internationella
kvinnorösträttsrörelsen, utkommer en gång i
månaden. Pris för helt år kr. 3:60.
Ixedaktion och expedition: 7 Adam
Street, Adelphi, London. W. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
